91̽

ä԰پ

Göran Wennergren

Seniorforskare

Avd för pediatrik
ö
Drottning silvias barn o ungdomssjuk
41685 öٱǰ
Postadress
Drottning silvias barn o ungdomssjuk
41685 öٱǰ

Om Göran Wennergren

Seniorprofessor/professor emeritus

Jag är seniorprofessor i pediatrik. Mina forskningsomåen är astma, allergi hos barn samt plötslig äԲö.

Mitt intresse för historia, böcker och konst har gjort att jag under senare å regelbundet skrivit artiklar om medicinhistoria, litteratur och konstnärer, framför allt i Svenska Barnläkarföreningens medlemstidning Աä첹.

Aktuella forskningsprojekt 1. Astma och allergi hos Västra Götalands Barn I denna studie har vi följt 4000 barn från första levnadsået, å 2003. De centrala frågeställningarna är att kartlägga aktuella frisk- och riskfaktorer för allergisk sjukdom hos barn samt de aktuella prevalenserna i olika åldrar. Viktiga fynd har varit att introduktion av fisk före 9 månader har minskat risken för astma, medan bredspektrumantibiotikum första levnadsveckan har ökat risken. För allergisk astma sågs dessa effekter fortfarande vid 12 ås ålder (Strömberg Celind F, et al 2018 a). Högre utbildningsnivå hos öäna var kopplat till bättre kontrollerad astma hos barnet (Strömberg Celind F, et al 2018 b).

Även risken för allergisk rinit vid 12 ås ålder ökades av antibiotikabehandling första levnadsveckan, medan risken var lägre hos barn som växte upp på lantbruk med djur (Vasileiadou S, et al 2018). Effekten av antibiotikan kan tänkas medierad via störning av den tidiga tarmfloran och därmed negativ påverkan på immunsystemets mognad. Flera av våa resultat har således stämt överens med den så kallade hygienhypotesen, eller en modifierad hygienhypotes.

År 2018 startade vi ett fortsättningsprojekt, ”Västra Götalands Barn – 15 å senare”, för att kunna jämföra förekomst av astma och allergi bland barn födda å 2003 och 2018. I 2018-kohorten få vi också möjlighet att kritiskt pröva våt fynd från 2003-kohorten att tidig antibiotikabehandling är riskfaktor för utveckling av astma.

2. Långtidsförlopp efter astmaä som liten I en långtidsuppföljning efter sjukhusvåd för svå obstruktiv bronkit (bronchiolitis) före 2 ås ålder studerar vi förloppet upp i vuxen ålder. Risken för astma som vuxen är påtagligt högre än bland kontrollpersonerna.

Ett samarbete med finska kollegor har syftat till att hitta genpolymorfismer som är associerade med tidig svå obstruktiv bronkit (bronchiolitis) och senare astma. Minskat uttryck av genen NKG2D tycks predisponera spädbarn för tidig svå obstruktiv bronkit (Pasanen A, et al 2018).

I andra analyser, där vi har bidragit med vå kohort, har en polymorfism i CDHR3-genen kunnat kopplas till RS-virus-negativ bronchiolitis (Husby A, et al 2017). RS-virus-negativ är i dessa sammanhang som regel rhinovirus. Rhinovirus-C binder till just CDHR3-receptorn. Sannolikt är det snarare egenskaper hos barnet som styr om barnet utvecklar astma, än vilket virus som utlöser de första äen.

3. ʱöٲ äԲö, SIDS Vi studerar även epidemiologi och riskfaktorer för plötslig äԲö (sudden infant death syndrome, SIDS). Trots den minskade förekomsten av SIDS efter introduktionen av de förebyggande åen, är plötslig äԲö en viktig ösorsak bland ä.

Svenska spädbarnsöä följer i stort de förebyggande åen men vinster kan göras om användande av magläge eller sidoläge skulle minskas ytterligare (Strömberg Celind F, et al 2017).

Freda Lennartsson har utvecklat ett utbildningsprogram för att förebygga sneda eller platta bakhuvuden, vilket är en oönskad bieffekt när spädbarn sover på rygg (Lennartsson F et al 2015, Lennartsson F et al 2016). Freda Lennartsson disputerade i maj 2019 med avhandlingen Nonsynostotic plagiocephaly. Prevention strategies in child health care med mig som huvudhandledare.

Samarbeten Vi samarbetar med två andra västsvenska studier av astma och allergi: a) West Sweden Asthma Study (WSAS), som leds av Bo Lundbäck och Linda Ekerljung vid Krefting Research Centre, och b) Bill Hesselmars Mölndal – Kiruna-studie.

Viktiga resultat i WSAS är att prevalensen av allergisk rinokonjunktivit har fortsatt att öka Med docent Bill Hesselmar och doktoranden Anna Hicke-Roberts har vi visat att pälsdjur hemma tidigt i livet minskar risken för allergi på ett dosberoende sätt (Hesselmar B, et al 2019). Vi finner att tidig introduktion av olika födoämnen i spädbarnets kost tycks minska risken för födoämnesallergi (Hicke-Roberts A, et al 2020).

Jag och Emma Goksör deltar aktivt i Nordforsk-projektet Epilung som stöds av Nordiska ministerået, och i STELLAR-projektet (ReSpiraTory EpidemioLogy Research PLAtfoRm) som leds av Bright Nwaru, Krefting Research Centre, och är del av Vetenskapsåets nätverk för registerbaserad forskning.

Aktuella uppdrag Ordförande i Stiftelsen Acta Paediatrica som ger ut den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica.

Vice ordförande i ledningsgruppen för Krefting Centre for Asthma and Allergy Research vid Sahlgrenska akademin.

Kulturredaktör i Svenska Barnläkarföreningens medlemstidskrift Աä첹.

Medlem i Riktlinjekommittén i Svenska Barnläkarföreningens delförening för allergi och lungmedicin. Kommittén tar fram riktlinjer och behandlingsprogram för astma och allergi.