91̽»¨

Göteborgs universitet
  2. Om universitetet
  3. Hitta person
  4. Henrik Aronsson

Henrik Aronsson

Professor

Institutionen för biologi och ³¾¾±±ôÂáö±¹±ð³Ù±ð²Ô²õ°ì²¹±è
Telefon
031-786 48 02
0766-18 48 02
E-post
henrik.aronsson@bioenv.gu.se
µþ±ð²õö°ì²õ²¹»å°ù±ð²õ²õ
Medicinaregatan 7 B
41390 Göteborg
Rumsnummer
5178
Postadress
Box 463
40530 Göteborg

Om Henrik Aronsson

Molekylär förädling för skapandet av salt-toleranta vetesorter

I kustnära och lågliggande områden orsakar stigande havsnivåer och konstbevattning med havsvatten (påtvingat pga brist på sötvatten) en tillströmning av saltvatten, vilket påverkar både jordbruksmarken och grundvattnet negativt. Denna negativa utveckling utgör ett reellt och ökande hot för matproduktionen i många utvecklingsländer – däribland Bangladesh.

När samtidigt världens befolkning ökar och hela jordbruket behöver genomgå en förbättrad effektivitet för att både minska dess klimatpåverkan och öka produktionen, innebär detta att vi behöver använda den mark som fortfarande inte är påverkad av ökad salthalt på ett mycket effektivare sätt. Vi behöver dessutom förhindra en ökad försaltning av nuvarande jordbruksmark och samtidigt återanvända redan förstörd mark. Detta är en oerhörd utmaning och kräver innovativa tankesätt och nya lösningar som hållbart kan säkra såväl jordbrukseffektiviteten som grundvattenkvaliteten. Som en viktig del i denna utmaning ligger det att ta fram salttoleranta utsäden som kan användas i praktisk odling.

Salthaltiga jordar där det inte längre går att bedriva ett effektivt jordbruk utgör f.n. ca. 7% av jordens odlingsbara mark och arealerna ökar. Ca 500 miljarder hektar (30%) är så saltpåverkade att de påverkar utbytet i odlingarna. Skrämmande siffror! Detta gäller i hög grad matväxter (cash crops) som t.ex. vete och ris som är extra känsliga för salt.

Vi har m.h.a Inclusive Business Sweden gjort en extern genomlysning av hur stor den potentiella marknaden är där vi aktivt skulle kunna deltaga för att komma till rätta med problemet. Analysen baserades bl.a på importerad vetemängd i respektive land, saltkontaminerad odlingsareal, forsknings- och utvecklingsinfrastruktur, kapacitet att producera/distribuera utsäde samt politisk stabilitet. Utifrån dessa kriterier kom Bangladesh, Egypten, Kenya, Algeriet och Indien fram som de mest intressanta länderna i vår analys. Enbart i Bangladesh, ett av världens fattigaste länder där över 70 miljoner människor lever i extrem fattigdom, utgörs över 1 miljon ha av salthaltiga marker (motsvarar ca 40% av Sveriges nuvarande odlingsareal), dvs. det finns en enorm potential att använda stora och outnyttjade arealer för t.ex. veteodling.

Genom att utnyttja modern, molekylärt baserad förädlingsteknologi kan vi få fram nya, salttoleranta, lokalt anpassade sorter på ett snabbare och precisare sätt än tidigare. Principen är att öka variationen i en speciellt utvald vetepopulation genom väl beprövad mutationsmetodik som ger samma typ av mutationer i DNA molekylen som de som sker naturligt i cellen. Genom att utveckla biokemiska och molekylära selektionsmetoder kan vi välja ut (selektera) växtindivider med önskvärda egenskaper ur vår muterade population, och detta med stor precision. Genom att rikta selektionen direkt till ett praktiskt behov d.v.s. i detta fall till att återutnyttja och t.o.m. återställa salthaltiga jordar för odling av en produkt som efterfrågas på marknaden, skapas starka humanitära och miljömässiga drivkrafter i projektet förutom den ekonomiska potential som också finns.

I samarbete med Prof Olof Olsson, Lunds Universitet, SalFar (EU Interreg North Sea Region), EcoAgrotech Ltd, samt ICCO (Interchurch Organization for Development Cooperation).

Nuvarande forskargrupp Dr Sameer Hassan, postdoc

Doktorand Johanna Lethin

Doktorand Ola Nordqvist