91̽

Göteborgs universitet
  2. Om universitetet
  3. Hitta person
  4. Mikael Sansone

Mikael Sansone

Professor, adjungerad

Avd för ortopedi
E-post
mikael.sansone@gu.se
ö
R-huset, plan 7
431 80 Mölndal
Mölndals sjukhus
Postadress
Göteborgsvägen 31
431 80 Mölndal
R-huset, plan 7, Mölndals sjukhus

Om Mikael Sansone

 

Överläkare, Med Dr.  i ortopedisk kirurgi med inriktning muskuloskeletal forskning, utfall av kirurgisk och icke-kirurgisk behandling. Fokus på idrottsmedicinska åkommor och ledskador.

ǰԾԲdzå: Ledskador ffa knä och höft. Idrottskador. Fokus på kirurgisk behandling, livskvalitet och återgång till aktivitet.

Kliniskt arbetar Mikael Sansone som ortopedisk kirurg med komplex knä och höftkirurgi, idrottsskador i knä och höft med fokus på artroskopisk teknik.

ǰԾԲö

Mikael Sansone är med och leder ett nätverk vid namn Gothenburg Sports Trauma research Center (GSTRC). Detta är ett internationellt nätverk av idrottsforskare från ffa Sverige men även Norge, Danmark, Finland, Island, USA, Kanada, Italien, Japan, m.m. I Göteborg Innefattar nätverket över 40 forskare på olika nivåer. Detta nätverk bygger på den starka idrottsforskning som professor Jon Karlsson har byggt upp i Göteborg och internationellt sedan 80-talet. Nätverket bedriver forskning inom idrottsmedicin och idrottsskador. Dock omfattas många områden som kirurgisk forskning, fysioterapi, idrottspsykologi, biomekanik, radiologi, grundforskning, cellbiologi, anatomi m.m. En mängd metoder används exempelvis registerforskning, randomiserade studier, kvalitativ forskning, laboratorieforskning, hälsoekonomi m.m.

Bakgrund

Muskuloskeletala skador och besvär utgör ett stort hinder för befolkningens psykiska och fysiska välmående. Fysisk aktivitet har en bevisad avgörande hälsoeffekt på en mängd sjukdomstillstånd, ffa de stora folksjukdomarna som hjärt/kärlsjukdom, psykisk ohälsa samt artros. Vår forskning syftar till att möjliggöra för alla människor att upprätthålla en önskad aktivitetsnivå, både för elitidrottare, motionärer och människor som behöver fysiskt aktivitet som behandling. Fokus på projekten ligger på knä och höftbesvär, men även axel, fotled, hälsena, frakturer m.m. En viktig del i forskningen är samarbete med olika forskare inklusive idrottsortopeder, idrottsläkare, fysioterapeuter, idrottsvetare, idrottsförbunden, de olika idrotternas medicinska föreningar, barnortopeder, ryggortopeder, röntgenläkare, protesortopeder, idrottspsykologer, ingenjörer på chalmers, patientföreningar.  

Några pågående projekt

1.     Att kartlägga långtidsresultaten efter artroskopisk behandling av FAI

Här används framför allt registerdata ur vårt eget register. Av detta görs framför allt prospektiva studier. Vi tittar på långtidsuppföljningar av elitidrottare som genomgått FAI-kirurgi, patienter med lätt artros.I de studier (inkl RCT) som utgår från McMaster university ingår patienter från flera centra runt om i världen. Grundstudien är en randomiserad kontrollerad studie (RCT), och denna kohort kommer studeras på flera sätt. Vi kommer även att samköra data från vårt register med Svenska höftprotesregistret och Danska höftartroskopiregistret.

2.     Evidens-baserad medicin (EBM): Att undersöka evidensen inom FAI-forskning

Dessa arbeten görs mest utifrån systematiska litteratursökningar som presenteras i formen systematic reviews eller meta-analyser. PRISMAs riktlinjer används. Vi skall titta på FAI-kirurgi på 1900-talet samt gå igenom fysioterapeutiska behandlingar vid FAI. För att öka vårt registers validitet planeras en bortfallstudie för att kartlägga de patienter som ej deltagit i uppföljningen. Vi ämnar att studera skillnad i demografi och höftfunktion mellan de som deltagit och ej deltagit i uppföljningen, samt utvärdera orsaker till varför patienter ej önskat delta vid uppföljningen.

3.     Undersöka effekt av olika kirurgiska tekniker

Här kommer registerdata från svenska och danska registren att användas för att jämföra med varandra då båda register har samma utfallsmått.

I en studie där 2 operationstekniker jämförs planeras en randomiserad kontrollerad undersökning göras där registret används för att samla in data. Denna senare studie planeras tillsammans med kollegor i Bergen, Norge samt i Danmark. Poweranalys visar att det behövs runt 80 patienter i varje grupp, vilket vi har patientunderlag på.

4.     Vad är effekten av icke-kirurgisk behandling av FAI. ”Projekt höft”

I studien som avser mätning av styrka och funktion identifieras patienter från registret och följs över tid med funktionsmätningar. Kontrollgrupp används. Icke-kirurgiskt behandlade patienter kan dessutom följas prospektivt med hjälp av registret.

Vi planerar att tillsammans med en grupp fysioterapeuter skapa ett program för uppföljning av patienter med höftbesvär. På detta sätt kan vi utöver de PROMs vi får från patienterna även utvärdera objektiva funktionsmått som styrka, rörlighet m.m. Detta är unikt då det mesta av denna slags forskning i världen bygger på PROMs.

5.     Vad är lämpliga utfallsmått för att utvärdera artroskopisk höftkirurgi?

Patienter som genomgår FAI-kirurgi ingår i studie där utfallsmått, som är specifika för denna patientgrupp, där validitet, reliabilitet, tak- och golveffekt undersöks. Kontrollgrupp används.

Höftimpingement kan studeras med hjälp av ny datortomografiteknik och mjukvara.

6.     Studera instabilitet i höftleden.

En prospektiv studie planeras för att studera syndromet mikroinstabilitet i höften. Studien planeras tillsammans med Prof. Safran, USA och Prof. Femi Ayeni, Kanada. Flera studier planeras för att utforska diagnostik, behandling, resultat av kirurgisk och icke-kirurgisk behandling, funktionella nedsättningar hos patienter med mikroinstabilitet i höften.

7.     Artroskopisk kirurgi och proteskirurgi.

Studier planeras för att undersöka artroskopisk kirurgi hos protespatienter. Idag görs oftare psoastenotomi hos patienter som fått höftprotes men har kvarvarande besvär. Resultatet skall utvärderas. Vi planerar också undersöka utfallet efter proteskirurgi hos patienter som tidigare genomgått artroskopisk kirurgi genom att samköra Svenska höftprotesregistret och höftartroskopiregistret.

8.     Att kartlägga broskkvalite´ före och efter FAI-kirurgi.

I samarbete med kollegor i skåne samt radiologin på Sahlgrenska, Professor Geijer, planeras att utföra MAgnetkameraundersökningar med D-Gemric-teknik för att studera broskets kvalitet före och efter operation. Hypotesen är att om man kan minska impingement genom operation så kan broskkvaliteten förbättras över tid. Genom förs under 2021-2023.

9.     Preventionsprojektet.

Data talar starkt för att FAIS och ffa den orsak till FAIS som kallas cam, dvs den knöl på lårbenshalsen som sedan skaver på brosket i leden uppstår under tidiga tonåren pga överbelastning. Dock är det okänt vilken typ och vilken dos av belastning som ger förändringarna. Vi planerar studera detta i ett antal delprojekt. Vi tror inte det är möjligt att förhindra barn att idrotta under 2-3 år, men förhoppningen är att hitta lagom doser för träning och återhämtning samt vilka sorters övningar som kan vara mest förknippade med dessa förändringar. I ett delprojekt tänker vi titta på vilka sorters idrottare som går till operation, samt könsfördelning.I ett delprojekt tänker vi Göra en systematisk översikt på området för att se över kunskapsläget, en sk scoping review. I ett delprojekt planeras titta specifikt på hockeyspelare och hur deras hänthet(hö/vä) påverkar vilken sida de utvecklar symtom på. 

10.  Patellainstabilitet.

Flera projekt planeras inom detta fält. Ny radiologisk teknik skall utvärderas. Nya kirurgiska metoder skall utvärderas. Nya utfallsmått för patientgruppen planeras tas fram.

11.  Psykisk ohälsa hos idrottare.

Flera projekt planeras för att med kvalitativ metodik undersöka psykisk ohälsa hos idrottare efter skada. 

12.  Klätterprojektet.

Flera studier planeras för att studera elitsportklättrare; epidemiologi, skadepanorama. Specifika skador för sporten. Även hur de specifika belastningar sporten innebär påverkar den unga idrottaren under tillväxten planeras studeras. Samarbete med Svenska klätterförbundet finns.

13.  Axelinstabilitet.  

Flera projekt planeras för att studera s.k beniga bankartskador i axeln, som utgöt svåra bedömningar och svår kirurgi. Epidemiologi, radiologi, resultat efter behandling.