Ulrich Lange
Affilierad forskare
Institutionen för °ìłÜ±ôłÙłÜ°ù±čĂ„°ù»ćOm Ulrich Lange
±«ČÔ»ć±đ°ù±čŸ±ČőČÔŸ±ČÔČ”ČőŽÇłŸ°ùĂ„»ć±đČÔ - Arkitektur- och bebyggelsehistoria - Landsbygdens nĂ€ringar och bebyggelse čóŽÇ°ùČő°ìČÔŸ±ČÔČ”ČőŽÇłŸ°ùĂ„»ć±đČÔ - Landsbygdens bebyggelsehistoria - Agrarhistoria - Lantbrukets miljö och byggande
PÄgÄende forskning
Transformationer av ett Àdelt förflutet
Projektet finasieras av Berit Wallenbergs stiftelse
Tillsammans med Stockholms stadsmuseum bedriver jag ett projekt kring det feodala landskap som Ă€nnu vid sekelskiftet 1900 omgav Stockholm. Vid den tiden köptes de stora lantegendomarna av staden i syfte att sĂ€kra mark för framtida exploatering. PĂ„ nĂ„gra tillkom trĂ€dgĂ„°ùdsstĂ€der men pĂ„ andra fortsatte storjordbruken fram till efterkrigstiden dĂ„ de sĂ„ kallade nĂ€rförorterna tillkom pĂ„ markerna.
PĂ„ ett generellt plan kom herrgĂ„°ùdarnas och slottens huvudbyggnader att tas om hand och transformeras frĂ„n bostader för godsĂ€gareliten till hemvist för samhĂ€llets svaga. Efter ±čĂ„°ù»ćŸ±ČÔČőłÙŸ±łÙłÜłÙŸ±ŽÇČÔ±đ°ùnas nedlĂ€ggning har byggnaderna fĂ„tt annan anvĂ€ndning, ofta som luxiösa hotell, showrooms, konferens- och spaanlĂ€ggningar. Av trĂ€dgĂ„°ùdar och parker finns inte mycket kvar. NĂ„gra bebyggdes tidigt, nĂ„gra fĂ„ har bevarats som grönomrĂ„den och sĂ„ sent som 2014 privatiserades den förutvarande barocktrĂ€dgĂ„°ùden pĂ„ Ulvsunda slott och i ansprĂ„k som ett nytt radhusomrĂ„de.
Arbetets landskap har i Àn mindre grad bestÄtt. Lantbruksbyggnader finns kvar endast i de fall de varit i grÄsten och praktiskt taget omöjliga att riva. ArbetarbostÀder har nÀstan överallt rivits liksom dagsverkstorp och backstugor. SmÄfolkets miljöer represeProjektet bekostas av Berit Wallenbergs stiftelse.nteras mest av tunnelbanestationernas namn som inte sÀllan Àr de samma som traktens torp.
I projektet undersöker vi hur staden politiskt och stadsbyggnadsmÀssigt sett pÄ kulturhistoriska vÀrden i landskap och bebyggelse och hur dessa har behandlats under 1900-talet och fram till idag. Vi sÀtter ocksÄ in det som finns kvar av strukturer och rester av Àldre markanvÀndning i ett feodalt landskapssammanhang för att försöka öka kunskap och intresse för förorternas kulturhistoria och gröna vÀrden.
Svenskt samhÀllsbygge och svensk arkitektur i tyska Pfalz
Projektet finansieras med hjÀlp av prispengar och ett anslag frÄn Foundation Fluidium.
Ă r 1681 Ă€rvdes det tyska hertigdömet Pfalz-ZweibrĂŒcken i Rhendalen av Sveriges kung Karl XI. Landet hade varit ockuperat av Frankrike sedan flera Ă„°ù och var ödelagt av krig. StĂ€der och byar lĂ„g i ruiner och befolkningen hade pĂ„ femtio Ă„°ù minskat med 90 procent. FransmĂ€nnens hĂ€rjningar hade inneburit ett veritabelt âholocaustâ. Karl XI och Karl XII fick till uppgift att Ă„teruppbygga landet. Svenska administratörer, byggmĂ€stare och lantmĂ€tare sĂ€ndes till Pfalz och landet Ă„teruppbyggdes pĂ„ ett för trakten delvis svenskpĂ„verkat och dĂ€rmed annorlunda sĂ€tt.
Svensktiden varade juridiskt sett fram till 1718 men i praktiken till 1735. Idag vĂ€rderas den högt av traktens historiker och kulturmiljövĂ„°ùdare och framhĂ„lls som en av den bĂ€sta historiska epoken för befolkningen. Karl XII:s betydelse som hertig Ă€r betydligt mer framtrĂ€dande dĂ€r Ă€n vad han Ă€r för oss som kung i Sverige. De byggnader som tillkommit genoms svenska arkitekter och byggmĂ€stare framhĂ„lls som varande bland de viktigaste kulturminnena i landet.
Projektet har till syfte att underöka hur denna kulturarvskonstruktion kommit till stÄnd, hur processen drivits och att identifiera aktörerna. Det handlar dessutom om att formulera en svensk-pfalzisk kulturhistorisk berÀttelse om ett skede i svensk historia som idag torde vara okÀnd för nÀstan alla svenskar.
En första artikel publicerades 2015 "Till minnet av det goda Sverige. LantmÀtaren och arkitekten Jonas Sundahl i stormakttstidens yttersta utmark."à r 2019 utkom boken "Adolf Johan - stormaktistidens enfant terrible".
Landsbygdens municipalsamhÀllen
En pÄgpÄende förstudie finansieras av Stads- och kommunhistoriska institutet SKL vid Stockholms u niveristet.
Projektet undersöker municipalsamhÀllet som bebyggelsestruktur och arena för stadsbyggnad och modernitet. Vad i bestod municipalsamhÀllets strÀvan? Vilka levde dÀr? Vilket slags stadsrum försökte man skapa och utifrÄn vilka motiv? Genom att starta inifrÄn, i det materiella, speglas de förutsÀttningar som frÄn början satte ramarna för mÀnniskors tillvaro och formade deras sociala relationer.
MunicipalsamhĂ€llen uppstod under industrialismens hektiska Ă„°ùtionden och försvann strax efter andra vĂ€rldskriget. De utgjorde en sjĂ€lvstĂ€ndig kommunal enhet inom en större landskommun och var en rationell administrativ övergĂ„ngskonstruktion mellan landsbygd och stad, prĂ€glad av urban modernitet men ofta symbiotiskt beroende av en agrar omgivning. De var ocksĂ„ ett resultat av nĂ„gra fĂ„ landsbygdsbors förestĂ€llningar om en annan tillvaro Ă€n den som landsbygden av tradition erbjöd dem.
MÄnga municipalsamhÀllen Àr idag kommuncentra men hör till de tÀtorter som ofta beskrivs negativ och framstÀlls i sken av lÄg utbildad befolkning, arbetslöshet, svag ekonomi, fulhet och frÀmlingsfientlighet. En följd av detta Àr att deras en gÄng avancerade bebyggelsestrukturer och stadsbyggnadselement sÀllan framhÄlls som vÀrdefulla. Projektet avser att lyfta fram municipoalsamhÀllenas betydelse för att dagens innevÄnare inte ska frÄnhÀndas sin historia.