Generaldirektören för Kulturrådet: ”Jag hade fantastiska år på Humanisten”
Det började med studier på Humanisten och en kandidatexamen i konstvetenskap. Nu är Kajsa Ravin generaldirektör för Statens kulturråd, det vill säga den högsta chefen för myndigheten som ansvarar för frågor som rör teater, dans, musik, litteratur, kulturtidskrifter, folkbibliotek, konst, museer, utställningsverksamhet och kulturforskning.
Kulturrådet har i uppdrag att främja kultur, följa upp och att fördela statligt stöd inom kulturområdet. Som generaldirektör är dagarna minst sagt fulltecknade för Kajsa Ravin. När vi pratar har den senaste tiden innefattat en utredning om en sammanslagning med Konstnärsnämnden och nu väntar en utlandsreseperiod med mycket internationella samarbeten: Astrid Lindgren Memorial Award (ALMA-priset) ska strax tillkännages, därefter väntar bland annat barnboksmässa i Bologna, Venedigbiennalen och ett besök i Tartu som är Europas kulturhuvudstad 2024. Men en pratstund om studietiden i Göteborg och vägen fram till arbetet som generaldirektör hinner hon med.
– Det är inte mycket luft i schemat, konstaterar Kajsa Ravin. Det är ett intensivt uppdrag och som generaldirektör är jag hela tiden i fokus i någon fråga. Den senaste tiden har det varit en stor osäkerhet kring att vi kunnat fördela mindre pengar.
Spretig studiebakgrund
Rollen som generaldirektör är knappast något som kommer först i karriären – och innan dess ska man ju utbilda sig. Det blev humaniora för hela slanten för Kajsa som beskriver sin studiebakgrund som spretig.
Under grundskolan i Sundsvall hade hon en praoplats på Kulturmagasinet och det var första gången som hon kom i kontakt med vuxna som arbetade inom kulturområdet, vilket tände en gnista. På gymnasiet läste hon italienska som C-språk och skrev sitt gymnasiearbete om familjen Medici i Florens. Ett halvår efter studenten åkte hon till Italien för att plugga under nästan ett läsår.
– Jag läste italienska, italiensk konsthistoria, litteratur och film och det gav en sådan mersmak! Det var fantastiska lärare och jag fastnade för konstvetenskap.
Väl tillbaka i Sverige och på Humanisten insåg hon att det var en helt annan akademisk kultur i Sverige.
– Det som blev tydligt var framför allt hur lite lärarledd tid det var och hur lite resurser som lades på humaniora men i efterhand har jag förstått att man lade om utbildningspolitiken just under de åren i början av 1990-talet.
Förutom konstvetenskap pluggade hon bland annat lite litteraturvetenskap men också etnologi.
– Jag förstod mycket om svensk kulturhistoria och min egen släkts historia genom att läsa etnologi.
Första Erasmusstudenten
När Sverige gick med i EU 1995, tog hon chansen att studera utomlands igen, som Erasmusstudent i Amsterdam.
– Jag var den första Erasmusstudenten i konstvetenskap i Göteborg och åkte som så kallad ”free mover”. Jag ville vara i ett nordeuropeiskt land och hade vänner i Amsterdam.
Att plugga i Amsterdam beskriver hon som en ”akademisk chock”.
– Det var så mycket högre nivå och fanns en förväntan på djupare bildning i ämnet än vad vi hade. Jag var den enda i min seminariegrupp som inte kunde läsa originaltexter på franska, så jag fick verkligen slita. Det var en otroligt lärorik tid och jag hade aldrig velat vara utan det året även om jag bara fick tillgodoräkna mig kurserna som odefinierade poäng när jag kom hem. Jag gjorde praktik på ett museum i Haag och hade även en kortare praktik som museipedagog i Horn.
Kajsa framhåller vikten av att kombinera humanistisk utbildning med praktiska erfarenheter och att våga ta åtminstone en utbytestermin.
– Jag har verkligen varit en sådan som plockat ihop min egen utbildning och det slutade med fyra år utomlands, av sammanlagt sex och ett halvt år. Det ger otroligt mycket att läsa i andra länder!
Chef över chefer
Efter examen vid Göteborgs universitet påbörjades karriären. Innan posten som generaldirektör för Statens kulturråd har hon arbetat som handläggare men också som chef inom såväl kommun som region: Verksamhetschef i Karlstad kommun och förvaltningschef för kultur och fritid i Gävle där hon även satt i koncernledningen. 2018 gick hon vidare till Uppsala och ett toppjobb som kulturdirektör för Region Uppsala innan hon 2020 blev utsedd till generaldirektör för Kulturrådet.
– Genom mina olika jobb har jag jobbat mycket med ledarskapsfrågor som chef över andra chefer och har fått en förståelse för kommun, region och statliga uppdrag. I en nationell roll som jag har nu är det bra med erfarenhet av hur den nationella kulturpolitiken landar lokalt.
I ryggsäcken finns ansvar för allt från konsthallar till bibliotek och olika eventområden.
– Med så många ansvarsområden får man en stor kunskap om de olika konstformernas förutsättningar.
På Kulturrådet började hon fem dagar före pandemin och fick med en gång gå in och krishantera.
– Det har varit en turbulent tid politiskt och på den här tiden har jag hunnit ha tre kulturministrar med tre olika partifärger. Vi lever i en tid av polykriser; pandemi, klimat, krig och ekonomisk kris och det har inneburit en stor utmaning för konst- och kulturfältet. Jag har tvingats arbeta med frågor som inte mina företrädare behövt.
Hur mår svenskt kulturliv?
– Själva konsten mår nog ganska bra, den klarar oftast tryck, men jag ser att trycket ökar och ibland också det politiska trycket. Vi har en offentlig debatt idag som är tuff och starkt polariserad, inte minst i sociala medier, och det förekommer hot mot både konstnärer och kulturarbetare.
– Utövare och chefer är hårt ansatta vilket gör att risken för självcensur ökar, säger Kajsa Ravin.
2023 anordnade Kulturrådet världskonferensen World summit on arts and culture som fokuserade på konstnärlig frihet. Samtidskonsten står ofta i centrum för den offentliga debatten och det har lett till att konsten attackerats från flera håll, både i Sverige och globalt där konstnärer utsatts för hot och hat, våld, trakasserier, politisk inblandning och censur.
Finansiering av kultur
Men det finns även andra orosmoment. AI-utvecklingen och inte minst de ekonomiska villkoren för konstnärer och kulturskapare.
– Att få betalt är oerhört centralt för att kunna vara verksam. Den konstnärliga höjden och den konstnärliga kvaliteten är inte det som är problemet utan att förutsättningarna är utmanande. Många chefer lägger väldigt mycket tid på att skapa ekonomiska förutsättningar och kan därmed lägga mindre tid på konstnärligt ledarskap.
Hur kulturen ska finansieras är till stora delar en fråga för Regeringen, men det krävs att hitta fler finansieringskällor än offentlig sektor, menar Kajsa Ravin.
– Norge, Finland och Danmark har till exempel stora stiftelser som finansierar kultur. Vi har många stiftelser som ger stöd till medicinsk forskning men inte så mycket till kultur. I Storbritannien har man också skattelättnader för kreativa och kulturella branscher.
Kajsa Ravin påpekar att Kulturrådets jobb som myndighet bara är att synliggöra förutsättningarna och peka på hur andra länder gör.
– Men kultursektorn i sin bredd bidrar till väldigt mycket i samhället på många olika sätt. Både i pengar och i andra samhälleliga värden som hälsa. Det finns inget som bryter exkludering så som att få ta del av konst och kultur, både för utövaren och konsumenten och inte minst för barn och unga.
Finansieringsfrågan är det alla pratar om, säger hon. Läggs det ned verksamheter och vad kommer det att betyda i så fall? Kommer det att bli lägre tillgänglighet och hur påverkar hushållsekonomin vad människor kommer att kunna ta del av?
”Engagera dig i studentkåren!”
Nog om arbetet som generaldirektör och villkoren för dagens kulturliv, tillbaka till hur hon minns studietiden i Göteborg! När Kajsa Ravin pluggade på Humanisten var hon engagerad i kårens humanistsektion och arrangerade pubar och konserter.
– Det var så roligt! Om jag får tipsa studenter så är det att engagera sig och göra roliga saker i ett studentsammanhang. Det är ett bra sätt att lära känna andra människor och ger ett extra värde. Flera av dem som var med i Humsex är mina nära vänner än idag.
En annan sak hon tipsar om är att ta chansen att vara studentrepresentant.
– Jag satt i institutionsstyrelsen och det var oerhört lärorikt för att förstå hur styrningen såg ut. Jag lärde mig otroligt mycket och hade verkligen fantastiska år i Göteborg.
Text: Johanna Hillgren
Kajsa Ravins tips
- Läs minst en termin utomlands
- Engagera dig i studentverksamheten och som studentrepresentant
- Nörda ner dig i det du älskar men våga också vidga dig – och var inte rädd för att skola om dig genom arbetslivet
- Får du chansen så jobba i flera olika typer av organisationer
Fakta Kajsa Ravin
Studier: Kandidatexamen i konstvetenskap vid Göteborgs universitet men hon har även läst annat inom humaniora som etnologi, litteraturvetenskap och museologi. Vid Università degli studi di Firenze studerade hon italienska, konsthistoria, litteratur och filmvetenskap, vid Universiteit van Amsterdam studerades konstvetenskap.
ä: Jobbar nu som generaldirektör för Statens kulturråd och har två år kvar på sitt förordnande. Hon är även ordförande för Läsrådet, med ansvar att främja läsandet i Sverige. Har tidigare varit, bland annat, kulturdirektör för Region Uppsala, förvaltningschef för kultur