91̽��

Obligatorisk litteratur

Delkurs A Hushåll, hälsa och resurshushållning, 7,5hp

Household, Health and Resource Management in Everyday Life, 7,5 higher education credits

Alerby, E. & Bergmark, U. (2015). Delaktighet för lärande. Skolverket.

Anving, T. (2012). Måltidens paradoxer: om klass och kön i vardagens familjepraktiker. [Doktorsavhandling, Lunds universitet]. Lund dissertations in sociology, 1102–4712. 101.

Anttila, S., Palojoki, P., Vuori, J., & Janhonen-Abruquah, H. (2023). “I didn’t Even Realize I Agreed to Meet the Child so Rarely.” Negotiations and Parental Desires in LGBTQ Family Forming Processes. Journal of Family Issues,��44(6), 1637–1661. 

Berg, C., Larsson, C. & Palojoki, P. (Red.), (2024). Människors möte med mat och måltider. Liber. sid. 13–22, 197–107.

Gisslevik, E., Wernersson, I. & Larsson, C. (2017). Teaching sustainable food consumption in Home and Consumer Studies: A case study. International Journal Of Home Economics, 10, (2). sid. 52-63. Tillhandahålles på Canvas.

Grønhøj, A. & Thøgersen, J. (2011). Action speaks louder than words: The effect of personal attitudes and family norms on adolscents` proenvironmental behaviour. Journal of Economic Psychology, 33. sid. 292-303.

Hallberg, J. (2017). Hälsofrämjande processer som drivkraft för hållbar utveckling. Socialmedicinsk tidskrift 2/2017. sid. 209–220.

Hjälmeskog, K. & Höijer, K. (Red.) (2019). Didaktik för hem- och konsumentkunskap. Gleerup. sid. 9-80.

Höijer, K., Hjälmeskog, K. & Fjellström, C. (2011). ‘Food with a purpose’– home economics teachers' construction of food and home. International Journal of Consumer Studies, 35(5). sid. 514-519.

Johansson, B. & Ossiansson, E. (2014). Livspussel med utmaningar. Tolv svenska barnfamiljers berättelser om mat och hälsa. (CFK- Rapport 2014–01). Centrum för konsumtionsforskning.

Lange, M., Göranzon, H. & Marklinder, I. (2014) “Teaching Young Consumers” – food safety in home and consumer studies from a teacher’s perspective’, International journal of consumer studies, 38(4). sid. 357–366.

.

Lindblom, C., Arreman, I.E. & Hörnell, A. (2013) ‘Practical conditions for Home and Consumer Studies in Swedish compulsory education: a survey study’,��International journal of consumer studies, 37(5). sid. 556–563.

.

Parinder, A. (2012) Ungdomars matval: erfarenheter, visioner och miljöargument i eget hushåll. [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet]. Göteborg: Acta universitatis Gothoburgensis. sid. 138–145.

Pipping Ekström, M. & Palojoki, P. (2019). Genus i HK-rummet. I N, Neuman (Red.), Mat och ätande – sociologiska perspektiv. Studentlitteratur. sid. 211–222.

Tryggvason, N. (2018) Att säga sitt och höra till : en internationell studie om barns delaktighet i familjen. [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet]. Göteborgs universitet.

Aktuella läroplaner och kursplaner för förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Stockholm: Skolverket. Hämtas från

Artiklar och/eller utdrag tillkommer om cirka 150 sidor.

Delkurs B. Mat, individ och samhälle, 7,5 hp

Food, Individual and Society, 7,5 higher education credits 

Albala, K. (2011) Food cultures of the world encyclopedia. Santa Barbara, Calif.: Greenwood.

Anderson, E. N. (2014). Everyone eats. Understanding food and culture. New York University Press. sid. 1-8.

Belasco, W.J. (2008). Food: the key concepts. Berg. sid. 1–13.

Berg, C., Larsson, C. & Palojoki, P. (Red.), (2024). Människors möte med mat och måltider. Liber. sid. 47–65, 84–104, 122–176.

Bohm, I., Lindblom, C., Åbacka, G., Bengs, C. & Hörnell, A. (2015). “He just has to like ham”– The centrality of meat in home and consumer studies. Appetite, 95, sid. 101–112.

Devine, C. (2005). A life course perspective: Understanding food choices in time, social location and history. Journal of Nutrition Education and Behavior, 37(3), sid. 121-128.

Fischler, C. (1988). Food, self and identity. Social 91̽�� Information, 27, sid. 275-292.

Fjellström, C. (2013). Kostsociologi. I L. Abrahamsson, A. Andersson & G. Nilsson (Red.), Näringslära för högskolan: från grundläggande till avancerad nutrition Liber. sid. 361–369. Tillhandhålles på Canvas.

Harvey, G. (2015). Respectfully eating or not eating: putting food at the centre of Religious Studies. Scripta Instituti Donneriani Aboensis,��26, sid. 32–46.

Hjälmeskog, K. & Höijer, K. (Eds.) (2019). Didaktik för hem- och konsumentkunskap. Gleerup. sid. 35–80, 105–114.

Jonsson, I. M., Hallberg, R-M. L., & Gustafsson, I-B. (2002). Cultural foodways in Sweden: repeated focus group interviews with Somalian women. International Journal of Consumer Studies, 26(4), sid. 328-339. 

Koctürk, T. (1995). Structure and change in food habits. Scandinavian Journal of Nutrition/Näringsforskning, 39(1). sid. 2–4. Tillhandahålles på Canvas.

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (2011). Den mångkulturella måltiden.

Lannerås, L., & Plank, K. (2018). Matvanor i den mångreligiösa skolan. Religionsfrihet, hälsoideal och postkristna mönster. I D. Enstedt & K. Plank, Levd religion: Det heliga i vardagen. Nordic Academic Press. sid. 275–290.

Neuman, N. (Red.) (2019). Mat och ätande: Sociologiska perspektiv. Studentlitteratur. sid. 53–148, 293–327.

Rendahl, J., Korp, P., Pipping Ekström, M., & Berg, C. (2018) Adolescents’ trust in food messages and their sources. British Food Journal, 119(12), sid. 2712–2723.

Sobal, J., & Bisogni, C. (2009). Constructing Food Choice Decisions. Annals of Behavioral Medicine, 38(1), sid. 37-46.

Terragni, L., Garnweidner, L. M., Pettersen, K. S., & Mosdol, A. (2014). Migration as a Turning Point in Food Habits: The Early Phase of Dietary Acculturation among Women from South Asian, African, and Middle Eastern Countries Living in Norway. Ecology of Food and Nutrition, 53(3), sid. 273–291.

Aktuella läroplaner och kursplaner för förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Stockholm: Skolverket. Hämtas från

Artiklar och/eller utdrag tillkommer om cirka 100 sidor.