Intresset för att skapa hållbara och inkluderande städer ledde till studier inom samhällsplanering

Nadja Dini Elisson har studerat kulturgeografi med inriktning mot samhällsplanering och arbetar idag som strateg för social hållbarhet. Hon tycker att det bästa med utbildningen var helhetsperspektivet på hållbarhet samt möjligheten att få fördjupa sig inom det område som intresserade henne mest.

Porträttbild Nadja Dini Elisson — Nadja Dini Elisson

Det bästa var helhetsperspektivet på hållbarhet, hur alla delar hänger samman för att det ska fungera långsiktigt.

Berätta lite om din utbildning och hur du blev intresserad av ämnet.

Utbildningen bestod av ett kulturgeografiskt basår och sedan inriktning mot samhällsplanering och fysisk planering år 2 och 3. Platser och geografi har alltid intresserat mig. Min bakgrund som kulturvetare har också gjort mig mer intresserad av hur människor upplever platser och demokratiprocesser samt hur staden kan utformas för att bli mer inkluderande.

Vad var det bästa med utbildningen?

Det bästa var helhetsperspektivet på hållbarhet, hur alla delar hänger samman för att det ska fungera långsiktigt. Det som intresserade mig mest var fokus på den sociala hållbarheten, människan och platser. Vi fick flera kurser som berörde just den sociala hållbarheten.

Vad arbetar du med idag?

I min nuvarande roll är jag strateg för social hållbarhet med fokus samhällsplanering inom Gävle kommun. Jag arbetar brett med områden som trygghet, delaktighet och jämställda & jämlika livsvillkor. Tjänsten sökte jag via Arbetsförmedlingen och fick sedan en intervju via Teams, vilket var tur då det är ganska långt mellan Gävle och Göteborg.

Selfie från med regnbågsflagga på arbetsplatsen — Som strateg arbetar Nadja brett utifrån ett socialt hållbarhetsprogram med bland annat hbtqi-frågor och för utjämnande av livsvillkor där alla ska få en meningsfull och aktiv fritid.

Hur kan en typisk arbetsdag se ut?

En vanlig dag hos mig varierar väldigt mycket, jag arbetar strategiskt men också operativt. Så ibland är det planering av initiativ och satsningar till hur vi ska nå våra sociala hållbarhetsmål och ibland är jag ute och genomför trygghetsvandringar. Att vara ute på plats, få lokal kunskap och möta boende är en viktig del i mitt arbete för att kunna ta rätt beslut och planera så att insatserna faktiskt möter upp de behov som finns i till exempel en stadsdel.

Tillbehör vid trygghetsvandring. Vid trygghetsvandringar samverkar Nadja med föreningar, civilsamhället, Polisen och kommunala bostadsbolag. Hon lyfter fram att människors upplevelse av vad som är tryggt och otryggt är subjektivt och kan variera.

Vilka kunskaper från utbildningen har du haft mest nytta av i arbetslivet?

Jag skulle säga helhetsperspektivet, att tänka på alla olika personer som finns i en stad och som ska samverka och kunna få jämlik tillgång till staden. Det ska också vara lätt att göra rätt, så vi behöver ge förutsättningarna för att kunna göra hållbara val i vardagen. Exempelvis se till att det finns god cykel eller kollektivtrafik till arbetsplatser och fritidsaktiviteter.

Har du några tips till blivande studenter som funderar på att läsa kulturgeografi?

Jag tycker det är en bra utbildning då du får en helhetsbild, men kan välja vilka områden som du själv tycker är mest intressanta och fördjupa dig inom dessa. Jag skulle även rekommendera att hitta en praktikplats som är inom det område du vill arbeta med i framtiden.

Nadja Dini Elisson

Utbildning: Kandidatutbildning i kulturgeografi med inriktning mot samhällsplanering.

Arbetar som: Strateg för social hållbarhet med fokus samhällsplanering inom Gävle kommun.

Läs mer: Kandidatutbildning i kulturgeografi och samhällsplanering

91̽��