91̽»¨

Kursen är inplacerad på nivån 0-30 högskolepoäng för kandidatexamen.

Biologi 2, Fysik 1a eller 1b1+1b2, Kemi 2, Matematik 4 eller Matematik D samt genomgången kurs, Introduktionskurs för receptarier eller motsvarande.

Delkurs 1

I delkurs 1 ingår stökiometri, jämvikt av gaser samt protonjämvikt och analytisk kemi.

I stökiometridelen tas grundläggande kemiska begrepp upp inklusive: molekylformel, ämnesmängd/substansmängd, massberäkning, balansering av reaktioner, reaktionsutbyte, blandningshalt och dosering.

I jämviktsdelen ingår gasjämvikt, protonjämvikter (syrabaskonceptet, pH, buffert), salters löslighet, pKa av organiska syror och Lewis syra-bas begreppet.

I delen om analytisk kemi ingår spektroskopiska metoder (infrarött, synligt, ultraviolett ljus), begreppen absorbans, transmittans, emission, fluorescens, fosforescens samt separationstekniker (gaskromatografi, vätskekromatografi, gelkromatografi och kapillärelektrofores).

Delkurs 2

I delkurs 2 ingår modeller för beskrivning av atomstruktur, molekylstruktur samt funktion och reaktivitet hos organiska molekyler.

Delkursen börjar med modeller för atomernas uppbyggnad, atomernas elektronstruktur, periodiska systemet, joniseringsenergi, elektronaffinitet, elektronegativitet, kemisk bindning (jonbindning, kovalent bindning, metallbildning, van der Waals-bindning, vätebindning), molekylers elektronstruktur och geometri, stabila elektronkonfigurationer (exempelvis "oktettregeln"), isomeri och koordinationsföreningar.

I delen om organisk kemi tas grundläggande struktur och bindning av organiska molekyler upp. Utifrån begreppet funktionella grupper diskuteras nomenklatur, fysikaliska egenskaper, stereokemi och 3D-strukturrepresentation av organiska molekyler. Dessutom studeras valda organiska reaktioner samt deras mekanismer. Stor vikt kommer att läggas vid karbonylgruppernas kemi.

Följande typer av föreningar behandlas: Alifatiska och aromatiska kolväten, alkylhalider, etrar och epoxider, alkoholer, fenoler, tioler och sulfider, aminer och valda heterocykler, karbonylföreningar, aldehyder, ketoner, karboxylsyror och deras derivat: estrar, amider och syrahalider.

Delkurs 3

I delkurs 3 ingår termodynamik, kinetik och biokemi.

Delkursen börjar med beskrivning av gaser, gaslagar, partialtryck, molekylär gasteori, effusion och diffusion, reella gaser, termodynamikens huvudsatser, exoterma och endoterma processer, kalorimetri, entalpi, fri energi, entropi, beräkning av jämviktskonstanter ur termodynamiska data, fasdiagram, lösningars ångtryck, fryspunktssänkning, kokpunktshöjning och osmos.

I kinetikdelen behandlas reaktionshastighet, reaktionsordning, hastighetskonstant (k), halveringstid, aktiveringsenergi, temperaturberoende reaktioner, katalys, joniska, molekylära kristaller och deras löslighetskinetik.

I biokemidelen behandlas energiförhållanden i cellen, enzymer såsom katalysatorer och enzymkinetik. Dessutom ingår syntes av makromolekyler såsom kolhydrater, fetter och proteiner och hur de tillsammans bildar cellmembran, samt cellmembranets funktioner. Speciell uppmärksamhet ägnas åt proteiners struktur och funktion. Vidare studeras katabola och anabola processer såsom glykolys, citronsyracykel och energibildning i mitokondrierna.

Delkurs 4

Laborationerna illustrerar valda delar av kursens teoretiska innehåll och i anslutning till det experimentella arbetet genomgås och behandlas:

• FörhÃ¥llningsregler pÃ¥ laboratoriet innefattande bland annat kemikaliehantering och hantering av laboratorieglas.
• Laboratoriet, dess utrustning och organisation
• Riskbedömning av det kemiska laboratoriearbetet. Särskild vikt läggs vid miljö- och hälsorisker, även olycksfallsrisker beaktas i detta moment.

Efter godkänd kurs skall studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• ¹óö°ù°ì±ô²¹°ù²¹Â de begrepp, teorier och arbetssätt som ligger till grund för att kunna tillägna sig djupare kemiska kunskaper i yrkesrollens perspektiv
• ´¡²Ô±¹Ã¤²Ô»å²¹ kemiska begrepp för att förklara vardagliga fenomen i ett hÃ¥llbart samhälle
• ¹óö°ù°ì±ô²¹°ù²¹ begreppet jämvikt i olika system sÃ¥som i gas och vätskefas, egenskaper och drivkrafter av system som bestämmer riktningen av ett kemisk reaktions förloppet sÃ¥väl som dess slutliga jämviktstillstÃ¥nd
• Beskriva grundläggande analytisk-kemisk metodik och instrumentering med tonvikt pÃ¥ bioanalytiska tillämpningar
• ¹óö°ù°ì±ô²¹°ù²¹ ingÃ¥ende atomens uppbyggnad och för grundläggande trender i det periodiska systemet
• Beskriva grundläggande samband mellan kemisk bindning, kemiska reaktioner, enkla kemiska föreningars struktur och funktion
• Översiktligt förklara för valda organiska molekylers struktur och funktion
• Översiktligt förklara organkemiska reaktioner och deras mekanismer
• Översiktligt beskriva grundläggande termodynamiska egenskaper och deras molekylära innebörd
• ¸é±ð»å´Ç²µÃ¶°ù²¹ för de grundläggande termodynamiska storheterna arbete, värme, energi, entalpi, entropi och fri energi samt deras inbördes relationer
• Beskriva, i elementära termer, begreppet spontanitet i ett kemiskt förlopp samt de molekylära egenskaper och drivkrafter som bestämmer riktningen av en reaktion
• Beskriva grundläggande kemiska reaktioners hastighet och hur den kan pÃ¥verkas
• Översiktligt redovisa om biomolekyler och deras funktioner i ett biologiskt sammanhang. Speciellt ska studenten veta om proteiners och cellmembrans uppbyggnad, struktur och funktion, samt hur dessa studeras praktiskt
• ¸é±ð»å´Ç²µÃ¶°ù²¹ för hur biologisk energiomvandling fungerar pÃ¥ molekylär nivÃ¥, speciellt glykolys, citronsyracykel och oxidativ fosforylering
• Tolka samt presentera experimentella resultat och formulera korrekta slutsatser 

Färdigheter och förmåga

• ±«³Ù´Úö°ù²¹ elementära resonemang och beräkningar pÃ¥ enkla kemiska reaktioner, basala kemiska jämvikter och andra förlopp
• Redovisa kemiska beräkningar med korrekta enheter
• ´¡²Ô±¹Ã¤²Ô»å²¹ modeller för att beskriva atomernas och molekylernas elektronstruktur och kemiska bindningar
• Formulera och ³Ù¾±±ô±ôä³¾±è²¹ enkla hastighetslagar och beräkna storheter relaterade till dessa
• Beskriva molekyler med olika strukturrepresentationer
• Namnge organiska föreningar enligt IUPAC (International Union for Pure and Applied Chemistry) och i vissa fall även med trivialnamn
• Diskutera en molekyls egenskaper genom att ta hänsyn till alla funktionella grupperna i molekylen
• °Õ¾±±ô±ôä³¾±è²¹ stereokemiska begrepp
• ±«³Ù´Úö°ù²¹ enkla experiment efter en förelagd beskrivning samt presentera teori och resultat av laborationer

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Planera arbete i ett kemiskt laboratorium och ±¹Ã¤°ù»å±ð°ù²¹ kemiska hälsorisker
• °Õ¾±±ô±ôä³¾±è²¹ inhämtade kunskaper pÃ¥ ett typiskt förekommande problem
• Diskutera kemis roll i utvecklingen av ett hÃ¥llbart samhälle

³§±è°ùÃ¥°ì

Undervisningsspråk: svenska

Kursen ges som huvudregel på svenska men kan ges helt eller delvis på engelska om omständigheterna påkallar detta.

Kurslitteratur på engelska kan förekomma.

Delkurs 1, 2 och 3

Undervisningen omfattar föreläsningar och övningar

Delkurs 4

Undervisningen omfattar laborationer

Delkurs 1, 2 och 3

Kunskapskontroll sker genom skriftlig tentamen.

Delkurs 4

För tillträde till laboratoriet, fordras ett skriftligt prov med godkänt resultat. Provet kontrollerar att studenten verkligen känner till gällande skydds- och säkerhetsföreskrifter.

Kunskapskontroll av laborationerna sker genom muntliga förhör alternativt korta skriftliga rapporter.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

Delkurs 1, 2 och 3

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).

För betyg Godkänt (G) på delkurs 1, 2 och 3 krävs minst 60% av den maximala poängsumman på tentamen.

Delkurs 4

Betygsskala: Godkänd (G) och Underkänd (U)

För betyg Godkänt (G) krävs deltagande vid samtliga laborationer och godkända laborationsrapporter.

Slutbetyg

För betyg Godkänt (G) krävs godkänt på samtliga delkurser 1, 2, 3 och 4.

För betyg Väl Godkänd (VG) krävs godkänt på samtliga delkurser samt ett genomsnitt Väl Godkänd (VG) betyg (75%) på delkurserna 1, 2, och 3.

°­³Ü°ù²õ±¹Ã¤°ù»å±ð°ù¾±²Ô²µ görs i slutet av kursen genom en individuell skriftlig enkät pÃ¥ Göteborgs universitets lärplattform.

Student som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att anonymt framföra erfarenheter av och synpunkter på kursen i en kursvärdering.

Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.