Kulturprogrammets alumner berättar om möjligheterna efter studierna
Vad ska man göra som kulturvetare? Som ny student ägnas säkerligen mycket tid Ã¥t kurslitteratur och tentor. Men kanske finns ändÃ¥ tankarna pÃ¥ livet efter studierna redan där. ³§Ã¶°ìa jobb? Kanske plugga vidare? RÃ¥den för att navigera sig genom frÃ¥gor och funderingar kommer frÃ¥n tre av kandidatprogrammet Kultur vid Institutionen för kulturvetenskapers alumner.
Under den mitterminskonferens som varje höst ordnas för de som går första terminen på kandidatprogrammet Kultur vid Institutionen för kulturvetenskaper fick studenterna möjlighet att träffa och ställa frågor till tre av programmets alumner. Matilda Olsson, Gringgo Solomon och Karin Silverin har alla valt olika banor efter examen.
Och det visar sig att de möjligheter som står en examinerad kulturvetare till buds är lika mångfacetterade som själva kulturbranschen. Viktigt att komma ihåg är dessutom att man som ny student inte behöver veta direkt från början vad man vill.
Förlagsredaktör, konstpedagog och doktorand… Det är minst sagt olika vägar som Matilda, Gringgo och Karin valt till dit de är idag. Matilda hade alltid haft ett starkt intresse för att skriva och berätta. Hon har varit engagerad kulturellt under lång tid, inte minst inom teatern. När hon sökte till Kulturprogrammet visste hon att ville nischa sig inom genusvetenskap. Ett tydligt engagemang för ett ämne har hjälpt studierna, menar hon. Detta samtidigt som hon fick ständigt utlopp för sitt brinnande intresse för berättande och att skriva.
Idag jobbar Matilda som förlagsredaktör, i nära kontakt med etablerade och blivande författare, är del i den kreativa processen när böcker tar form från ax till limpa. Ett jobb som kräver att du är strukturerad, samtidigt som det är socialt. Den nära kontakten till andra människor är allt som oftast vad som står i centrum.
Matilda jobbar med sina främsta intressen. Men att direkt under första terminen veta vad man vill är inte nödvändigt, påtalar hon. Det är helt okej att ta tid på sig att känna efter och i de fall man söker vägledning och stöd kan det vara bra att boka tid med en studievägledare.
Kritiska perspektiv ger fördelar i yrkeslivet
Som ny student kretsar nog många tankar kring de stundtals invecklade, men kanske även spännande, teorier och begrepp som dyker upp i litteraturen och på föreläsningar. Vid första anblick kan de kännas svåra att närma sig, svårt att veta riktigt hur de ska användas.
Anledningen till att Karin sökte sig till Kulturprogrammet var att hon ville få perspektiv på sitt stora intresse, konst. Hon kom från den fria konsten och ville ta en paus från skapandet, fokusera på lärande. Och hon understryker att det tog ett tag att anpassa sig till universitetets strukturer.
Teorier och begrepp är något man kommer att behärska, bemästra, med tiden och med dessa förmågan att betrakta sin omgivning - konst, tidningar och böcker – samhället – med helt nya, kritiska, perspektiv. Centrala kompetenser inte minst inom humanistiska studier. Och kompetenser som är av största vikt, i synnerhet i de oroliga tider vi nu lever, påtalar Gringgo. Även för Gringgo var konst ett stort intresse som hen kunde värna, utveckla och applicera på sina studier på Kulturprogrammet.
Under praktiken får teori praktisk förankring – hemma eller utomlands
Praktiken under Kulturprogrammets femte termin beskriver alumnerna som ett tillfälle då teorier och begrepp får verklig förankring. Den kritiska och analytiska förmåga som under studierna har utvecklats och förfinats välkomnas av många arbetsplatser.
Det är egentligen inte svårt att hitta praktikplats, säger Matilda. Som kulturvetare går det att komma till sin rätt i många branscher, men det är också bra att redan från början veta på vilket sätt man vill nischa sig. Matilda gjorde praktik på förlag – och där fick hon också jobb efter direkt efter studierna.
Möjligheten finns även att tillbringa praktikkursen utomlands. Gringgo och Karin valde att korsa Europa, åka till Irland respektive Tyskland. Här hittade de praktikplatser inom konstsektorn, Gringgo på ett privat galleri i Dublin, Karin på ett galleri i Berlin. Karin ser tillbaka på de tio veckorna i den tyska huvudstaden som utmanande och samtidigt mycket lärorika. Hon fick arbeta i lag med andra praktiserande gallerister och tillsammans fick de en aktiv roll i att driva verksamheten.
Efter avslutad praktik och mersmak för arbetslivet kanske frågan ändå kvarstår. Vad ska man egentligen göra efter Kulturprogrammet? Det är klart att det kan kännas nervöst att kasta sig ut på arbetsmarknaden. Men enligt Matilda är det viktigaste att man som nyutexaminerad student tar tid på sig, inte är rädd för att söka de jobb som finns.
Var flitig och våga ta ett nej. Kulturbranschen är bred och erbjuder såväl fasta anställningar som frilansjobb. Våga testa, inget jobb behöver nödvändigtvis vara för resten av livet. Karin understryker att volontärarbete kan vara en givande möjlighet. Det ger värdefull tyngd på CV:t och kan göra det lättare får in en fot i den bransch dit man vill söka sig.
Extra spets genom studier på avancerad nivå
Efter tre års studier finns också möjligheten att vidareutbilda sig på avancerad nivå. Vid Institutionen för kulturvetenskaper ges två masterprogram – Kultur och demokrati och det internationella programmet Genuspraktiker – som på olika sätt fördjupar och utvidgar de kunskaperna från Kulturprogrammet.
Dessutom finns på Humanisten andra utbildningar som ytterligare kan vässa den humanistiska verktygslådan. Matilda valde att läsa programmet Redaktionell praktik. Ett litteraturvetenskapligt program som bland annat bygger kompetenser i textredigering.
Gringgo jobbar till vardags på en av Humanistens grannar, Göteborgs konstmuseum. Som konstpedagog arbetar hen bland annat för att göra utställningar mer tillgängliga och inkluderande. Hen håller workshoppar och föreläsningar, träffar barn och ungdomar från förskolan upp till gymnasiet. Deltar vid stora och populära evenemang som Bokmässan. En viktig uppgift i Gringgos arbete är att göra det möjligt för fler att tillgodogöra sig konsten, inte bara de vana museibesökarna.
Karriären kan fortsätta på universitetet
Kulturbranschen är bred, yrkeslivet erbjuder många utmaningar och därmed möjligheter. Men det går ju även att stanna kvar på universitet efter examen. För den som uppnått en masterexamen är det möjligt att söka sig till doktorsstudier. Att verka som doktorand är också den bana som Karin har valt.
Efter att ha jobbat i museivärlden under ett antal år kom Karin underfund med att hon ville nischa sig ytterligare inom konstvetenskap. Nu ägnar hon sig åt att kombinera det egna skrivandet med undervisning. Hon gräver djupare i sitt stora intresse, och undervisar i konsthistoria.
Att göra nÃ¥got konkret av sina egna intressen. Det har i allra högsta grad Matilda gjort. Som förlagsredaktör har hon inte enbart bearbetat och bollat, utan även skrivit. Och nu finns hennes spänningsroman ³Òä²õ³Ù³ó³Ü²õ finns ute till försäljning. I boken stÃ¥r bland annat normkritik i centrum, kunskaperna frÃ¥n Kulturprogrammet har Matilda tagit med sig in i bokskrivandet.
Alumnerna är helt överens – programmet har försett dem med baskunskaper som kommer de till gagn på alla plan i livet, oavsett vilken bana man valt. Karin påtalar hur viktigt det är att nätverka – att studenter utbyter erfarenheter sinsemellan, diskuterar möjligheter, under och efter programmet. Med erfarenheter blir man rikare. Och kan åstadkomma mycket.
Text: Erik Pedersen
Läs mer om Kultur, kandidatprogram