91̽��

– Något som vi tagit fasta på under det första året är att man får verktyg för att sätta ord på och förstå tankar man haft hela livet, säger de. Det blir som en aha-upplevelse.

Kulturintresset var en starkt bidragande anledning till att både Siri och Ylva sökte programmet, samtidigt som de bägge lockades av tanken att bo och studera i Göteborg. Siri är uppväxt i Norge och Ylva kommer ursprungligen från Umeå. Bägge två hade tidigare studerat kurser i liknande ämnen, som genusvetenskap och kulturanalys. 

– Det är bra att ha ett kulturintresse om du vill gå programmet, säger Siri. Men det betyder inte att du måste ha ägnat dig åt till exempel musik eller teater. Du kanske tycker om kulturarrangemang, eller så är du intresserad av att förstå hur människor beter sig i det offentliga rummet.

– Eller vad det innebär att vara svensk, fyller Ylva i. Det är ett brett program. Det viktiga är att man är nyfiken på att lära sig.

I bredden ser både Siri och Ylva möjligheter. De tror att programmet kommer att ge dem en gedigen grund att stå på såväl om de ska söka jobb eller studera vidare. Det finns många olika vägar in i kulturbranschen och Siri och Ylva tycker det är särskilt positivt att det väntar praktik senare på programmet.

– Då får du ytterligare erfarenhet och kan börja knyta kontakter, säger de.

Första terminen är en introduktion till hela programmet och även om fokus då ligger på att lära sig att förstå vad kultur som begrepp innebär och vilka några av de grundläggande kulturteorierna är får studenterna också göra en egen undersökning. De gör ett fältarbete i grupp och får alltså redan tidigt i utbildningen prova kulturbegreppet på en verklig kontext. Fältarbetet redovisas på en programkonferens som hålls i mitten av terminen.

– Min grupp undersökte musiklivet i Göteborg, bland annat fick vi gå på konsert och festival, berättar Siri. Det var jättekul.

– Ja, vi hade knappt hunnit börja diskutera vad kultur är innan vi skulle ut och undersöka det, det var lärorikt, säger Ylva.

Den som inte har studerat på universitetet tidigare kommer att märka skillnad jämfört med gymnasiet, säger de. Mycket tid varje vecka ägnas åt självstudier, utöver föreläsningar och seminarier.

– Men de allra första veckorna är det lite lugnare och därefter ökar tempot successivt, säger Siri. Då har du ganska gott om tid i början att lära känna universitetet och stan, vilket är skönt särskilt om du är nyinflyttad.

Att gå ett kandidatprogram över tre år är ganska lång tid. Siri och Ylva tycker det är bra att studenterna redan under den första terminen får små smakprov på vad delkurserna som kommer senare kommer att innehålla.

– Jag minns till exempel att vi hade ett moment i barn- och ungdomskultur som vi snart ska ha en kurs om, säger Ylva. Det gjorde mig jättetaggad på det ämnet redan då.

Redan i början av programmet blir alla studenter indelade i seminariegrupper. Det ger en trygghet och gör det lättare att som ny student komma in i klassen och det nya sammanhanget, tycker både Siri och Ylva. 

Just nu håller de tillsammans med sina medstudenter som går första året dessutom på att starta en kulturförening. Siri och Ylva hoppas bland annat att den ska bidra till att de olika årskullarna på programmet kommer ännu närmare varandra. 

Siri och Ylva är än så länge bara i början av sina studier på Kulturprogrammet. De trivs och ser framemot de kommande terminerna. I höst väntar en breddningstermin. Då ska de fördjupa sig i ett humanistiskt ämne som de själva väljer.

De har inte exakt klart för sig vad de vill göra efter programmet, men den första studietiden har sått små frön till framtidsplaner.

– Vi tänker både på administrativa och mer kreativa jobb, säger de. Gärna inom projektledning, där man får organisera och skapa.

De uppmuntrar alla som tycker programmet verkar intressant till att ta chansen att söka till Kulturprogrammet.

– Om du är intresserad och nyfiken, kör på det, du kommer att få mycket ut av att möta andra människor som är kulturintresserade precis som du.

Av: Erik Pedersen