91̽»¨

Litteraturlista
Obligatorisk litteratur
Ahlberg, A. (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar (2 uppl.). Liber. (Kapitel 1 och 2, 49 sid.)

Ahlström, K-G. (2011). The origin of special education. Education Inquiry, 2(2), 179–192.  (14 sid.)

Ahlström, K-G. (1998). Svensk pedagogik i internationell belysning. Pedagogisk Forskning i Sverige, 3(1), 36-53. (17 sid.)

Beach, D. (2018). Structural Injustices in Swedish Education: Academic selection and educational inequalities. Springer. (346 sid.)

Beach, D., Öhrn, E., Angervall, P., Dovemark, M., Gustafsson, J., Ottemo, A., Schwartz, A., & Wyndhamn, A-K. (2013). Power, education, democracy and structural social relations. I I. Wernersson & I. Gerrbo (Red.), Differentieringens janusansikte. En antologi frÃ¥n Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet (s. 189–223). (Gothenburg Studies in Educational 91̽»¨s, 347). Göteborgs universitet. (34 sid.)

Blossing, U. (2022). The Hierarchist Way of School Development in Sweden. In C. Brown & J. R. Malin (Eds.), The Emerald Handbook of Evidence-Informed Practice in Education (pp. 97-106).
Emerald Publishing Limited. (9 sid.)

Clark, C., Dyson, A., & Millward, A. (1998). Theorising special education: time to move on? I C. Clark, A. Dyson, & A. Millward (Red.), Theorising special education (s. 156–173). Routledge. (18 s.)

Englund, T., & Forsberg, E., (2012) Vad räknas som kunskap?: läroplansteoretiska utsikter och inblickar i lärarutbildning och skola. Liber. (315 sid.)

Fischbein, S. (2007). Specialpedagogik i ett historiskt perspektiv. I C. Nilholm & E. Björck-Åkesson (Red.), Reflektioner kring specialpedagogik: sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna (s. 17–35). Vetenskapsrådet. (19 s.)

Giota, J., Berhanu, G., & Emanuelsson, I. (2013). Pedagogisk och organisatorisk differentiering – konsekvenser för elevers delaktighet och lärande. I I. Wernersson & I. Gerrbo (Red.), Differentieringens janusansikte. En antologi frÃ¥n Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet (s. 257–300). (Gothenburg Studies in Educational 91̽»¨s, 347). Göteborgs universitet. (44 sid.)

Karabel, J., & Halsey, A. H. (1977). Introduction. Educational research: A review and an interpretation. I J. Karabel & A. H. Halsey (Red), Power and Ideology in Education, (s. 1-85). Oxford University Press. (84 sid.)

Illeris, K. (2018). Contemporary theories of learning: learning theorists… in their own words. Routledge. (266 s.)

Jerdborg, S. (2022). Learning principalship: becoming a principal in a swedish context: a study of principals in education and practice, (s. 13-64). Acta Universitatis Gothoburgensis. (51 sid.)

Lahelma, E., Öhrn, E., & Weiner, G. (2021). Reflections on the emergence, history and contemporary trends in Nordic research on gender and education. In* Gender and Education in Politics, Policy and Practice* (s. 17-33). Springer, Cham. (16 sid.)

Lander, R., Blossing, U., Jarl, M., Milsta, M., Olin, A., & Rönnerman, K. (2013). Skolutveckling och differentiering för skolpersonalen. I I. Wernersson & I. Gerrbo (Red.), Differentieringens janusansikte. En antologi från Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet. (Vol. 347, s. 115-148). Acta Universitatis Gothoburgensis.
(33 sid.)

Nehez, J., Blossing, U., Gyllander Torkildsen, L., Lander, R., & Olin, A. (2022). Middle leaders translating knowledge about improvement: Making change in the school and preschool organisation. Journal of Educational Change, 23(3), 315-341. (26 sid.)

Nordic Journal of Studies in Educational policy (2007). Pedagogik som vetenskap. 2007(1)Ìý

Nylund, M., Rosvall, P-Å., & Ledman, K. (2017). The vocational–academic divide in neoliberal upper secondary curricula: the Swedish case. Journal of Education Policy, 32(6), 788-808.  (20 sid.)

Paulsrud, D. (2022). Inclusion in the light of competing educational ideals: Swedish Policy approaches to differentiation and their implications for inclusive education. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 8(3), 171-183. (13 sid.)

Rappe, E. (2008). Från katekes till social fostran: om folkundervisningen i Sverige från 1842 årsfolkundervisningskommitté till 1906 års folkundervisningskommitté. Göteborgs universitet. (17 sid.)

Slee, R. (1998). The politics of theorising special education. I C. Clark, A. Dyson, & A. Millward. (Red.), Theorising special education (s. 126–136). Routledge. (11 sid.)

Obligatorisk valbar litteratur
Valbar litteratur, ca 200 sidor, som väljs av den studerande i samråd med kursens lärare. Hit hör även dokument om styr- och regleringsformer (till exempel läroplaner eller andra styrdokument i olika verksamheter).