Simon Pliscovaz jobbar som oceanograf på SMHI
I sitt arbete som oceanograf på SMHI har Simon Pliscovaz mycket frihet att själv bestämma över sin arbetsdag med allt från vädervarningar till modellering. Det är inte så många som har en utbildning i oceanografi och det finns ett stort behov av oceanografer.
Vad jobbar du med?
– Jag jobbar som oceanograf på SMHI och i huvudsak med två saker: som vakthavande oceanograf och med numerisk modellering av kustzonen. Att arbeta som vakthavande oceanograf innebär bland annat att vi lägger ut varningar om högt och lågt vattenstånd i samarbete med metrologer och hydrologer. Vakten innebär också en del kontakt med allmänheten och media.
Vad gör du en typisk dag?
– Det är verkligen varierat, eftersom jag har mycket frihet och kan bestämma själv över min arbetsdag. Men jag arbetar i två olika team, där ett team arbetar med vädervarningar och projekt och det andra teamet arbetar med teknisk utveckling och förvaltning där jag till exempel arbetar en del med olika beräkningsmodeller, dels det fysiska med hur vattnet rör och beter sig, dels biogeokemin med vad vattnet innehåller och hur det reagerar på exempelvis nuvarande eller förändrad näringsbelastning. I arbetet som vakthavande oceanograf ingår kommunikation, så jag får spela in filmer som används till bland annat kunskapsbanken på SMHI hemsida och publiceras på YouTube. Det är verkligen ett brett jobb och finns möjlighet att göra mycket olika saker!
Vad är det roligaste med ditt jobb?
– Att bara få kalla mig själv oceanograf är kul! Det har jag längtat efter! Sedan är det roligt med all variation och möjligheten att få testa nya saker. Om du vill kan du pröva olika saker inom SMHI, men det går även att fokusera på en sak och gräva ner sig i det. Vi har stor frihet, det uppskattar jag!
Hur länge har du vetat att du ville bli oceanograf?
– Jag hade tänkt att bli marinbiolog, men på en kurs i marinbiologi satt jag och tittade på en mask i ett mikroskop och förstod inte vad jag såg. När jag till slut frågade läraren berättade han att jag hade zoomat in masken på fel sida och att jag tittade på bakdelen, inte ansiktet som jag trodde. Där och då bestämde jag mig att jag inte skulle bli marinbiolog. Sedan fick jag möjlighet att arbeta tillsammans med en forskare i oceanografi och då blev jag fast.
Varför ville du läsa fysisk oceanografi?
– Efter jag tagit min kandidatexamen i marina vetenskaper kände jag att jag vill ha mer kunskap innan jag gav mig ut i arbetslivet och då var fysisk oceanografi vid Göteborgs universitet ett självklart val – det masterprogrammet finns inte någon annanstans. Oceanografi är det jag tycker är roligast, även om matte inte riktigt är min grej och jag fick lägga ner mycket tid på att förstå den. Jag har kvar mina matteblock från utbildningen i en låda på kontoret och tar fram dem ibland för att friska upp minnet.
Hur fick du jobbet?
– Jag sökte via en vanlig jobbannons. Det gick ganska fort att få jobb efter examen. Det är inte så många som har en utbildning i oceanografi och det finns ett stort behov.
Vad från din utbildning har du haft mest nytta av i ditt arbete?
– Främst två saker: Först är det den grundkunskap om hur havet fungerar som system som jag fick lära mig under de två första åren på kandidatprogrammet. Det gör det lättare att sätta saker i sammanhang och känner mig trygg i den kunskapen. Det andra är från mitt examensarbete på mastern. Det var nästan ett helt års erfarenhet av få styra ett projekt själv, även om jag hade hjälp av min handledare när jag kände att jag behövde det. Det var nyttigt.
Har du några tips till nya studenter på programmet?
– 1) Allt går i perioder. Låt det vara tråkigt när det är tråkigt och låt det vara roligt när det är roligt. 2) Ha alltid med dig snacks! Försök hålla energin på en bra nivå, det är viktigare än man tror. 3) Låt saker ta tid! Jobba långsiktigt och inte kortsiktigt. Ibland är det svårt att förstå vad man ska använda olika kunskaper till, men det blir tydligare senare. Jag förstår mycket mer av utbildningen nu när jag jobbar med det varje dag och får använda mig av kunskapen jag fått.
