äٳٲDZDz
Kort beskrivning
De flesta människor vill se ett välfungerande rättssystem och känna förtroende för att brott utreds effektivt och objektivt, att skyldiga hålls ansvariga, att oskyldigt misstänkta frias, och att brottsutsatta får det stöd de behöver. För att nå dessa mål krävs omfattande insatser. Forskargruppen Research unit for Criminal, Legal and Investigative Psychology (CLIP) tar fram rättspsykologisk kunskap som ger ett viktigt bidrag till ett mer rättssäkert samhälle.
äٳٲDZDzsk forskning handlar om att ta fram psykologisk kunskap som kan omsättas i rättsväsendet. Forskningsområdet handlar dels om vetenskaplig utveckling och testning av olika tekniker som kan underlätta de uppgifter rättsväsendets aktörer ställs inför, till exempel att ta fram intervjutekniker som hjälper vittnen att minnas bättre. Det handlar också om att studera hur olika grupper inom rättsväsendet arbetar, såsom hur domare värderar bevis i brottmål, eller hur de som kommer i kontakt med rättsväsendet agerar, till exempel hur barn som utsatts för övergrepp minns och berättar om sina upplevelser.
Sedan år 2000 har vi i forskargruppen Research unit for Criminal, Legal and Investigative Psychology (CLIP) bedrivit forskning inom en rad olika ämnesområden som resulterat i en stor mängd forskningsfynd. Fynden har påverkat det rättsliga reformarbetet i flera länder, och några av de utredningstekniska redskap som vår forskning har bidragit till används idag av utredare världen över. Ett exempel är en teknik för användning av bevismaterial vid förhör med misstänkta,, som tagits fram av forskargruppen i samarbete med svensk och internationell polis. Tekniken lärs idag ut till förhörsledare i Sverige, Norge, Finland, Nederländerna och USA.
Forskargruppen CLIP har tät och kontinuerlig kontakt med olika myndigheter och organisationer. Denna direkta kontakt är en förutsättning för att forskningsresultaten ska kunna omsättas i praktiken. Vi har genomfört en stor mängd samarbeten med och seminarier för personal inom bland andra följande myndigheter och organisationer: Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, polishögskolor, Domstolsverket, Sveriges Domarakademier, Barnombudsmannen, Brottsoffermyndigheten, Skattemyndigheten, Säkerhetspolisen. Som ett exempel har vi i forskargruppen tillsammans med Migrationsverket tagit fram ett så kallat beslutsstöd, Värdering av muntliga utsagor, för att hjälpa handläggare att värdera graden av tillförlitlighet i asylsökandes berättelser.
Vetenskapliga publikationer
Var är alla pojkar? Könsskillnader i sexualbrottsutsatta barns möjligheter att avancera inom rättskedjan
Vad sa du? Hur tolkens närvaro påverkar kvaliteten på barnförhör
Att samla in underrättelser från mänskliga källor via det psykologiska konceptet ”sharing”
Advancing the Shift-of-Strategy Approach
Barnfridsbrottet: Barns röster och den rättsliga hanteringen av ärenden där barn bevittnat brott mellan närstående
Barnförhör med bildstöd – för barn i behov av kommunikativt stöd
Nyheter och CLIP i media
Professorer
- Pär Anders Granhag
Vittnespsykologi, lögndetektion, tillförlitlighets- och trovärdighetsbedömningar, intervju- och förhörsmetodik
Utredningspsykologi, social kognition, forskningsmetod
Tillförlitlighets- och trovärdighetsbedömningar, sexualbrott, minnespsykologi, barns vittnesmål, intervju- och förhörsmetodik
Docenter
- Timothy Luke
Intervju- och förhörsmetodik, lögndetektion, statistik och forskningsmetod
Lektorer/forskare
Förhörsmetodik, minnespsykologi, barns vittnesmål- ofia Calderon
Lögnens psykologi, social kognition, replikeringsstudier
Minnespsykologi, barns vittnesmål, juridiskt beslutsfattande
Doktorander
- Lina Nyström
Intervju- och förhörsmetodik, Bedömning och beslutsfattande - Charlotte Löfgren
barns vittnesmål, rättsligt beslutsfattande, tillförlitlighet- och trovärdighetsbedömningar, minnespsykologi - Linnea Koponen
Barns vittnesmål, intervju- och förhörsmetodik, bildstöd, tolkade förhör - Naiara Ferreira Vieira Castello
Tidiga vittnesmål