91̽»¨

Bild
Ett foto på en diktafon
Foto: Adobe Stock
³¢Ã¤²Ô°ì²õ³Ù¾±²µ

Tvärvetenskaplig forskningsmiljö om muntlig bevisning

Forskningsgrupp
Pågående forskning
Projektets storlek
17 300 000
Projekttid
2024 - pågående
±Ê°ù´ÇÂá±ð°ì³Ùä²µ²¹°ù±ð
Psykologiska institutionen

¹ó¾±²Ô²¹²Ô²õ¾±Ã¤°ù
³Õ±ð³Ù±ð²Ô²õ°ì²¹±è²õ°ùÃ¥»å±ð³Ù
°¿³¾°ùÃ¥»å±ð
Samhälle & ekonomi

Kort beskrivning

Multidisciplinary Program on Oral Testimony (MPORT) är ett internationellt och tvärvetenskapligt samarbete mellan juridik, kriminologi och psykologi. Syftet med forskningsmiljön är att undersöka möjliga lösningar på viktiga utmaningar med muntlig bevisning i rättsliga sammanhang.

Allmänt om forskningsmiljön

MPORT består att tre olika forskningsspår som berör följande rättsliga utmaningar:

Motvilliga vittnen
Minnesproblematik vid avlägsna och upprepade brottshändelser
Kulturella och språkliga utmaningar

Forskningsresultaten från MPORT kommer att resultera i vetenskapligt baserade praktiska rekommendationer och verktyg för att hjälpa brottsbekämpande myndigheter att utreda och åtala allvarliga brott.

Expertgrupp av praktiker knuten till forskningsmiljön

Det finns en expertgrupp bestÃ¥ende av praktiker knuten till forskningsmiljön. Gruppen bestÃ¥r av nio experter frÃ¥n olika domäner av rättssystemet: domare, poliser, advokater, och Ã¥klagare. Deras expertis guidar forskarna i MPORT före, under och efter att att forskningen genomförts. Gruppen har arbetat med en mängd olika typer av brott av specifikt intresse för MPORT, sÃ¥som hedersrelaterad brottslighet, gängkriminalitet och sexualbrott. 

Motvilliga vittnen

Tidiga förhör

Detta forskningsspår undersöker möjliga konsekvenser av att muntliga utsagor dokumenteras tidigt för att senare presenteras som bevis vid en domstolsförhandling. Det finns flera uppenbara fördelar med tidig bevisdokumentering, såsom möjligheten att åberopa vittnen som vore ovilliga att medverka vid en huvudförhandling, samt minskad risk för den minnespåverkan som kan ske under en längre tidsrymd. Samtidigt medför tidiga förhör, liksom anonyma vittnen, nya juridiska utmaningar. Dessutom är de psykologiska konsekvenserna av tidiga utsagor dåligt utredda i forskningen. I vår forskning kommer vi bland annat att undersöka hur en utsagas faktiska tillförlitlighet påverkas av den tid som gått sedan bevittnandet av en händelse. Tidigare forskning har undersökt detta inom en begränsad tidsrymd (upp till några veckor), medan vår forskning kommer att undersöka ett betydligt längre, och mer realistiskt, tidsspann (från några dagar upp till 1,5 år). En annan viktig aspekt att utreda är hur tidigt (vs. sent) dokumenterade utsagor upplevs och bedöms. Vi har nyligen påbörjat studier som undersöker hur den upplevda tillförlitligheten hos en utsaga påverkas av tiden som förlöpt mellan händelsen och utsagan.

Doktorand Naiara Ferreira skriver sin avhandling inom forskningsspÃ¥ret kring tidigare förhör. 

Anonyma vittnen
Att låta vittnen avge bevisning anonymt är ett kontroversiellt grepp som det finns synpunkter på från många olika håll. Om man lite på distans tänker på ’anonyma vittnen’ så är det lätt att lyfta fram en vinst; vittnen som inte vågat träda fram om deras identitet varit känd kan bidra med viktig bevisning. Men om man funderar vidare så ser man att ’anonyma vittnen’ också kan skapa problem, till exempel vad gäller vittnesmålets tillförlitlighet och vad gäller den tilltalades möjligheter att försvara sig. Det finns många åsikter om anonyma vittnen, men väldigt lite forskning. Inom ramen för vårt projekt kommer vi bland annat att titta på hur utfallet kring användandet av anonyma vittnen ser ut i andra länder (t ex England och Nederländerna) och försöka besvara frågor som: hur många fler skulle vittna om de haft möjlighet att vittna anonymt samt i vilken mån (om alls) påverkas en utsagas tillförlitlighet av att vittna anonymt jämfört med att vittna under traditionella omständigheter?

Minnesproblematik vid avlägsna och upprepade brottshändelser

Det centrala mÃ¥let inom detta spÃ¥r är att utveckla effektiva metoder för att samla in information frÃ¥n vittnen som har upplevt händelser upprepade gÃ¥nger och/eller lÃ¥ngt tillbaka i tiden. Vi kommer att genomföra arkivforskning av utredningar och Ã¥tal. Dels för att uppskatta faktiska tidsramar frÃ¥n det att personer bevittnar eller upplever en brottslig händelse till att bevis presenteras i rätten, dels för att bättre förstÃ¥ hur domstolar resonerar om avlägsna minnen och minnen av upprepade händelser. Vi kommer ocksÃ¥ att utveckla och utvärdera vetenskapligt underbyggda metoder för att intervjua vittnen. Vi kommer att testa dessa tekniker med hjälp av laboratorieexperiment. 

Försämrat minne är ett betydande hinder för att åtala brott som kännetecknas av försenad rapportering och upprepad viktimisering (t.ex. upprepade fysiska, psykologiska eller sexuella övergrepp). Vi kommer att empiriskt undersöka (i) en självadministrerad intervju som gör det möjligt för vittnen att anmäla utan dröjsmål och (ii) tekniker för att hjälpa målsägande att beskriva särskilda fall av upprepade övergrepp.

Doktorand Lisa Lindgren skriver sin avhandling inom detta forskningsspÃ¥r. 

Kontakt

Kulturella och språkliga utmaningar

Kultur- och sprÃ¥kskillnader kan försvÃ¥ra utredningar i fall där den misstänkte, mÃ¥lsäganden och/eller vittnen kommer frÃ¥n främmande kulturer (t.ex. vid hedersförtryck, trafficking och extremistiska brott). Vi kommer att empiriskt undersöka (i) en serie verktyg för att kunna genomföra intervjuer som tar hänsyn till kultur (ii) användningen av tolk. 

Fokus ligger pÃ¥ att fÃ¥ en mer fullständig förstÃ¥else för utmaningarna med att samla in bevis frÃ¥n vittnen frÃ¥n olika kulturer och utveckla en verktygslÃ¥da för intervjuer som tar hänsyn till kultur. För att öka vÃ¥r förstÃ¥else för utmaningarna med att samla in bevis frÃ¥n olika kulturer kommer vi att leda fokusgrupper och genomföra intervjuer med jurister som har erfarenhet av att arbeta tvärkulturellt. Vi kommer ocksÃ¥ att leda fokusgrupper och genomföra intervjuer med medlemmar av minoritetsgrupper i mÃ¥ngkulturella sammanhang (dvs. kulturella grupper som kanske inte är sÃ¥ välrepresenterade bland juridiska aktörer, sÃ¥som polis och Ã¥klagare), för att fÃ¥ en bättre förstÃ¥else för hur medlemmar av dessa grupper upplever tvärkulturell kontakt med rättssystemet. Vi kommer därefter utveckla verktyg för att utveckla intervjuer som tar hänsyn till kultur och (t.ex. hur man effektivt arbetar med tolkar, hur man tar hänsyn till kulturella skillnader). 

Medlemmar
 

Psykologi:

  • Pär Anders Granhag
    Professor
    Göteborgs universitet

  • Professor
    Göteborgs universitet

  • Professor
     Göteborgs universitet
  • Timothy Luke
    Docent
    Göteborgs universitet

  • Lektor
    Göteborgs universitet
  •  
    Lektor
    Göteborgs universitet
  • Naiara Ferreira Vieira Castello
    Doktorand
    Göteborgs universitet
  • Lisa Lindgren
    Doktorand
    Göteborgs universitet
  • Minna Määttä
    Biträdande forskare
    Göteborgs universitet

  • Professor
    University of Portsmouth (the UK)
  •  
    Lektor
    Lancaster University (the UK)

  • Lektor
    Atlantic Technical University (Irland)

Juridik: 


  • Professor
    Umeå universitet
  • Anna Kaldal
    Lektor
    Göteborgs universitet

Kriminologi:


  • Professor
    Leiden University (the Netherlands)