Viktigt och sant: vad styr ordens ordning i ��å�� i södra Afrika?

Sidans innehåll

Viktigt och sant: vad styr ordens ordning i ��å�� i södra Afrika?

Forskningsprojekt

Pågående forskning

Projekttid

2022 - pågående

�ʰ��ä��

Institutionen för Filosofi, Lingvistik och Vetenskapsteori

�󾱲Բ��Բ��ä��

�ձ�ٱ�Բ��첹��å��

��å��

Kultur & ��å��

Ä��Ա�

Jämförande ��å��vetenskap och lingvistik Afrikanska ��å��

Kort beskrivning

Det här projektet analyserar ordföljd i en undergrupp av bantu, nämligen nguni��å��en i Sydafrika som zulu och xhosa. Ordföljden i dessa ��å�� är mycket flexibel, och är viktig för betydelsen. Tillsammans med verbets kongruens och prosodi utgör ändringar i ordföljd ett intrikat system om vilket vi fortfarande vet ganska lite. Det vi vet är att en talares intentioner och den delade kunskapen mellan talare spelar roll; vad som redan är känd kunskap i en interaktion och hur bygger talaren vidare på den, vad som är viktigt i samtalet och vad anges som sant eller tvivelaktigt.

Även om detta är stora ��å�� så är kunskapen om deras grammatik mycket mer begränsad än för svenska och andra Europeiska ��å��. Utan att vi kanske vanligen tänker på det, så utgör ��å�� kärnan i vårt samhälle. Detaljerade grammatikbeskrivningar leder till bättre skolgrammatikor och bättre grammatikundervisning. Det leder också till bättre översättningar, något som är mycket viktigt i ett samhälle där mycket av informationen bara presenteras på det gamla kolonial��å��et engelska, och det som översätts ofta är fullt av fel. I ett demokratiskt, inkluderande samhälle bör alla kunna ta del, oavsett modersmål.
Kommunikation mellan människor är ett ständigt samspel mellan talare och lyssnare. Talaren kan uttrycka sig utan att 'säga allt' eftersom hen utgår från den kunskap de har gemensamt. Den gemensamma kunskapen byggs på i samtalet genom att hela tiden lägga till information. Ibland är all information i en mening ny, som när talaren säger 'Min cykel har gått sönder' och lyssnaren visste inte om det. Oftast är en del av meningen bekant och talaren kan förkorta genom att använda pronomen, som i när hen sen tillägger 'den var ändå gammal'. Lyssnaren vet då att 'den' hänvisar till den nyss nämnda cykeln.

Alla ��å�� antas ha möjlighet att lägga till ny information till redan känd kunskap, och använder specifika grammatiska konstruktioner till detta. I vissa ��å�� verkar systemet att dela in informationen i redan känd kunskap och ny kunskap vara det som huvudsakligen styr ordföljden, som i ��å��familjen bantu. Fasta ordföljder som i svenska - att verbet ska komma på andra plats, till exempel - spelar mindre roll.

I xhosa till exempel kan den som utför en handling, subjektet, istället nämnas sist om den personen ('mannen' i följande exempel) nämnts tidigare (för några meningar sen):
1. [wá-fáka ílí:tye] umfa:na
SUBJ.3SG.PST-lägga sten man
‘Man(nen) lade (en) sten.’

Rad 2 är här en direkt-översättning per morfem. PST står för past, motsvarande preteritum. Förutom att en mening är uppbyggd på delad kunskap och ny, så är det som talaren vill framhäva viktigt, eller den information som lyssnaren efterfrågar. 'Vad har gått sönder? Min CYKEL.' I nguni��å��en används inte betoning för denna funktion. Istället används meningens uppbyggnad och böjning på olika sätt, kombinerat med en struktur i ��å��ets prosodi baserat på vokallängd (detta är markerat i exemplen med hakparentes och kolon som anger vokallängd. Så som svar på frågan 'vem odlar?' kan man säga:
2.   [ku-líma    uThá:ndi]
       LOC-odla Thandi
       'Thandi odlar.'

Som synes används en så kallad lokativ kongruens, ungefär som opersonligt 'det'. Namnet Thandi har inte betoning, men den näst sista vokalen är lång för att indikera slutet på frasen. Detta är bara två exempel på många olika ordföljder, alla med sitt eget specifika användningsområde. Projektet har som mål att fastställa hur sådana här funktioner, så kallad 'paketering av information', styr grammatiken i nguni��å��. Om detta finns mycket begränsad forskning.

Som del av projektet finns ett snävare syfte att beskriva hur man kan framhäva ett påståendes sanning, det som brukar kallas polaritetsfokus, som i 'A horse DID kick the cat'. Detta är inte utforskat för ��å��familjen bantu, men är viktigt i ett ��å��jämförande perspektiv då bantu��å�� inte använder betoning till fokus, till skillnad från de ��å�� vars struktur hittills har dominerat semantisk och pragmatisk forskning.
Analysen baseras på intervjuer och korpusdata, och bidrar därmed till vidare beskrivning av dessa grammatiskt relativt outforskade ��å��. Det är viktigt att vi vet vad de underliggande koncepten är som styr hur grammatiken kan vara organiserad, och att sådant vetande inte bara baseras på kunskap om västerländska ��å��. Det här projektet bidrar till vår kunskap om vad som styr ordföljd i ��å�� som har så kallad 'fri' ordföljd och därigenom hur mänsklig ��å��förmåga fungerar.

Intervju med Eva-Marie Bloom ��ٰ�ö��

Eva-Marie Bloom ��ٰ�ö�� har fått ett treårigt forskningsanslag från �ձ�ٱ�Բ��첹��å�� för att studera nguni��å��en i Sydafrika. I hennes arbete ingår till exempel intervjuer med människor som har zulu och xhosa som modersmål.

Länk till nyheten

Forskningsprojekt/grupp

Kartläggning av grammatiska variationer i xhosa��å��et

91̽��

Viktigt och sant: vad styr ordens ordning i �����å�� i södra Afrika?

Kort beskrivning

Intervju med Eva-Marie Bloom ���ٰ�ö��

Viktigt och sant: vad styr ordens ordning i ��å�� i södra Afrika?

Intervju med Eva-Marie Bloom ��ٰ�ö��