Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i offentlig förvaltning, 240 högskolepoäng
I den allmänna studieplanen beskrivs hur forskarutbildningen pÃ¥ ¹óö°ù±¹²¹±ô³Ù²Ô¾±²Ô²µ²õ³óö²µ²õ°ì´Ç±ô²¹²Ô genomförs.
U 2018/713
Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27 mars 2007, reviderad av Samhällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2018-12-13 (Dnr: U 2018/713). Med dessa ändringar upphävs Allmän studieplan för licentiatexamen i offentlig förvaltning från 2012.
Studieplanen gäller både för forskarstuderande (doktorander) som avslutar utbildningen med doktorsexamen och för dem som avslutar utbildningen med licentiatexamen.
Utbildningens mål
Forskarutbildningen i offentlig förvaltning syftar till att doktoranden ska avlägga doktorsexamen eller licentiatexamen.
Utbildningens mål är att utveckla sådana kunskaper och färdigheter som fordras för att självständigt kunna bedriva forskning inom forskningsområdet offentlig förvaltning samt att bidra till kunskapsutvecklingen inom ämnet genom framställandet av en vetenskaplig avhandling.
Utbildningen syftar också till att utveckla doktorandens förmåga att omsätta uppnådda vetenskapliga färdigheter och kunskaper i fortsatt forskningsarbete eller i annat kvalificerat yrkesarbete. Vidare ska doktorandens kommunikativa och pedagogiska färdigheter vad gäller att uttrycka sig väl i tal och skrift, såväl inom som utanför akademiska sammanhang, utvecklas.
Utbildningen ska främja internationella kontakter bland annat genom att uppmuntra medverkan vid internationella forskningskonferenser och vistelser vid utländska lärosäten.
Utbildningens specifika mål, vilka ska vara uppfyllda för att erhålla examen på forskarnivå i offentlig förvaltning, anges nedan. I övrigt gäller de krav som finns angivna i högskoleförordningen och i Göteborgs universitets examensordning.
De allmänna lärandemålen för doktorsexamen respektive licentiatexamen delas i enlighet med Högskoleförordningen in i mål för kunskap och förståelse, för färdighet och förmåga, och för värderingsförmåga och förhållningssätt:
Kunskap och förståelse
¹óö°ù doktorsexamen ska doktoranden:
visa brett kunnande inom, och en systematisk förståelse av, forskningsområdet offentlig förvaltning;
- visa djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet offentlig förvaltning, och
- visa förtrogenhet med samhällsvetenskaplig metodik.
¹óö°ù licentiatexamen ska doktoranden:
- visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet offentlig förvaltning, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i samhällsvetenskaplig metodik.
Färdighet och förmåga
¹óö°ù doktorsexamen ska doktoranden:
- visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer;
- visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete;
- med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen inom forskningsområdet offentlig förvaltning;
- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt;
- visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och
- visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.
¹óö°ù licentiatexamen ska doktoranden:
- visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen inom offentlig förvaltning;
- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och
- visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklings- arbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
¹óö°ù doktorsexamen ska doktoranden:
- visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar;
- visa förmåga att kritiskt granska och värdera forskning i offentlig förvaltning;
- visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och kunna värdera styrkor och svagheter i den egna avhandlingen.
¹óö°ù licentiatexamen ska doktoranden:
- visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning;
- visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.
Behörighetsvillkor och förkunskapskrav
¹óö°ù att antas till utbildningen krävs att den sökande uppfyller kriterier för grundläggande och särskild behörighet i enlighet med vad som anges i Högskoleförordningen, 7 kapitel.
Grundläggande behörighet
Grundläggande behörighet har, enligt Högskoleförordningen 7 kapitel § 39, den som har: avlagt en examen på avancerad nivå, fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå eller på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper.
Särskild behörighet
¹óö°ù att antas till utbildning pÃ¥ forskarnivÃ¥ i offentlig förvaltning krävs avlagd examen pÃ¥ avancerad nivÃ¥ i offentlig förvaltning eller examen pÃ¥ avancerad nivÃ¥ i ett annat samhällsvetenskapligt ämne innefattande ett examensarbete med inriktning mot offentlig förvaltning. Särskild behörighet har ocksÃ¥ den som pÃ¥ nÃ¥got annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper.
Antagning och urval
Urval bland sökande ska enligt HF 7 kapitel ske med hänsyn till förmåga att klara utbildningen. Dessutom beaktas institutionens kompetens och handledningsresurser inom doktorandens preliminära forskningsinriktning. Som underlag krävs att den sökande bifogar följande:
- uppsatser och examensarbeten vilka bedöms enligt gängse vetenskapliga kvalitetskriterier. En sammanvägning görs då av problemformuleringsförmåga, teoretisk anknytning, metodisk medvetenhet, analytisk förmåga och framställningskonst;
- en projektskiss i vilken den sökande anger forskningsintresse/planerat avhandlingsområde;
- CV, kursbetyg och övriga intyg den sökande åberopar. Goda vitsord och meriter på områden relevanta för forskning inom offentlig förvaltning kan i förekommande fall vägas in i bedömningen. Samt
- ett ansökningsbrev där sökande beskriver sina motiv för att söka till utbildningen och hur de avser att ta aktiv del i ¹óö°ù±¹²¹±ô³Ù²Ô¾±²Ô²µ²õ³óö²µ²õ°ì´Ç±ô²¹²Ôs forskningsmiljö i Göteborg. Om utlysningen har en speciell inriktning, till exempel i relation till ett forskningsprojekt, ska sökande motivera sina ambitioner och meriter i relation till denna inriktning.
Antagningen bereds av ¹óö°ù±¹²¹±ô³Ù²Ô¾±²Ô²µ²õ³óö²µ²õ°ì´Ç±ô²¹²Ôs RÃ¥d för forskning och utbildning pÃ¥ forskarnivÃ¥ (RFF). RFF utser bedömare som värderar de sökandes meriter. Intervjuer kan genomföras med de främsta sökande. Beslut om antagning fattas av prefekt.
Utbildningens innehåll och uppläggning
Utbildning på forskarnivå består dels av kurser, vilka examineras efter hand och dels av eget forskningsarbete vilket ska leda fram till en vetenskaplig avhandling. Doktoranden förväntas även att inom ramen för sin utbildning delta i seminarieverksamhet samt, om inte särskilda skäl föreligger, bidra till institutionens gemensamma verksamheter.
En doktorsexamen omfattar 240 högskolepoäng varav 65 poäng utgörs av kurser och 175 poäng av avhandlingsarbete; en licentiatexamen omfattar 120 högskolepoäng varav 35 poäng utgörs av kurser och 85 av avhandlingsarbete. En kurs om 5 högskolepoäng i högskolepedagogik är obligatorisk både för doktorsexamen och licentiatexamen. Doktoranden ska även ha tillägnat sig kunskap om planering och genomförande av forskningsprojekt.
Doktorand kan tillgodoräkna sig poäng från tidigare utbildning. Beslut om tillgodoräknanden och därmed vidhängande avräkning av studietid fattas, efter individuell ansökan från doktorand, av prefekt i samband med upprättande av individuell studieplan, dock senast sex månader efter att planen upprättats. Tillgodoräknanden ska vara kopplat till beslut om avräkning i finansieringstid som i tid motsvarar den tillgodoräknande kurspoängen. Avräkningen ska dokumenteras i den individuella studieplanen. Som mest får två års tillgodoräknande med tillhörande avräkning göras.
Kurser
Utbildningen inom en doktorsexamen omfattar en kursdel på 65 högskolepoäng varav:
– minst 15 hp består av kurser i offentlig förvaltning
– minst 15 hp består av metodkurser,
– 5 hp består av kurs i högskolepedagogik (obligatoriskt).
– övriga kurser består av valbara kurser i offentlig förvaltning eller andra ämnen med relevans för avhandlingsarbetet.
Utbildningen inom en licentiatexamen omfattar en kursdel på 35 högskolepoäng varav:
– minst 7,5 hp består av kurser i offentlig förvaltning
– minst 7,5 hp består av metodkurser,
– 5 hp består av kurs i högskolepedagogik (obligatoriskt).
– övriga kurser består av valbara kurser i offentlig förvaltning eller andra ämnen med relevans för avhandlingsarbetet.
Vilka kurser en doktorand bör läsa bestäms i samråd med handledare.
Avhandling, etappseminarier och disputation
Det centrala i utbildningen är författandet av en vetenskaplig avhandling där doktoranden ska föra kunskapen inom forskningsområdet offentlig förvaltning framåt.
Doktoranden förväntas avrapportera sitt avhandlingsarbete kontinuerligt. Detta sker främst genom tre obligatoriska etappseminarier: första gången genom författandet av avhandlingsplan; när halva forskarutbildningstiden är uppnådd presenterar doktoranden sitt arbete vid ett halvtidsseminarium; och när disputationen närmar sig presenterar doktoranden ett utkast till avhandlingsmanus vid ett slutseminarium. Vid etappseminarierna utses interna eller externa kommentatorer.
¹óö°ù doktorander för vilka licentiatexamen utgör en etapp pÃ¥ väg till doktorsexamen ersätts halvtidsseminariet av ett examinationsseminarium av licentiatuppsatsen.
Avhandlingen ska vara grundad på självständigt forskningsarbete och vara av god internationell vetenskaplig standard. Den kan utformas antingen som en monografiavhandling eller som en sammanläggningsavhandling. Avhandlingen ska i övrigt utformas i överensstämmelse med vad som föreskrivs i högskoleförordningen.
Avhandlingen ska i enlighet med de regler som anges i högskoleförordningen för doktorsexamen respektive licentiatexamen, försvaras vid en offentlig disputation respektive seminarium.
Handledning
¹óö°ù varje doktorand ska utses en huvudhandledare och minst en och i normalfallet tvÃ¥ biträdande handledare. Huvudhandledare och en biträdande handledare utses i samband med att forskarutbildningen pÃ¥börjas. Normalt utses efter en tid en tredje biträdande handledare. Huvudhandledaren och de biträdande handledarna utgör tillsammans en handledarkommitté. Minst en av medlemmarna i kommittén bör komma frÃ¥n ett annat lärosäte. Minst en kvinna och minst en man bör vara representerad i kommittén.
Huvudhandledaren ska vara anställd vid ¹óö°ù±¹²¹±ô³Ù²Ô¾±²Ô²µ²õ³óö²µ²õ°ì´Ç±ô²¹²Ô, men om särskilda skäl föreligger kan en huvudhandledare även rekryteras frÃ¥n en annan institution vid Göteborgs universitet. En huvudhandledare ska vara docent eller professor. Minst en av handledarna ska ha genomgÃ¥tt handledarutbildning.
Doktorand som begär det har rätt att byta handledare utan motivering.
Individuell studieplan
¹óö°ù varje doktorand upprättas en individuell studieplan (ISP) i samband med antagningen. Studieplanen fastställes av prefekt efter samrÃ¥d med doktoranden, med dennes handledare och med doktorandexaminator.
Den individuella studieplanen ska följas upp minst en gång per år. Av uppföljningen ska tydligt framgå hur utbildningen framskrider.
Den individuella studieplanen ska innehålla en tidsplan med tillhörande finansieringsplan för hela utbildningsperioden fram till planerat datum för disputation.
Doktorand, handledare, doktorandexaminator och prefekt ska intyga att de samtycker till innehållet, och den biträdande handledaren att han/hon tagit del av innehållet, i den individuella studieplanen och eventuella ändringar som görs i den.
Ö±¹°ù¾±²µ³Ù
I övrigt hänvisas till gällande lagstiftning, riktlinjer vid Göteborgs universitet och vid samhällsvetenskapliga fakulteten.