91̽��

Är tvärsektionell samverkan vägen att gå? En fallstudie av ett samverkansarrangemang mellan offentlig sektor och civilsamhället gällande utrikes födda kvinnors etablering på den svenska arbetsmarknaden

Masteruppsats
Almina Bergstrand & Amanda Valsson

Motivering:

Författarna ska tilldelas utmärkelsen ”utmärkt uppsats” för att de på ett förtjänstfullt sätt har tagit sig an en viktig och angelägen samhällsutmaning. Studien omfattar ett rikt och varierat empiriskt material. Ett av de viktigaste resultaten är vikten av tidig och långvarig samverkan mellan den offentliga sektorn och civilsamhället för att möjliggöra utrikes födda kvinnors möjlighet in på den svenska arbetsmarknaden.

Om journalisters möte med offentlig verksamhet - inte så offentligt längre

Masteruppsats
Louise Henriksson

Motivering:

��ö���ڲ��ٳٲ������ belyser hur journalister allt oftare bemöts av en ”tyst vägg” vid kontakter med offentliga förvaltningar. Genom att ge sig ut i tvärvetenskapliga forskningsfält har Louise Henriksson systematiskt visat en förändringstendens i vårt demokratiska samhälle som bör tas på största allvar, vilket inspirerar till nya forskningsuppgifter.

Att planera för regniga dagar - En kvantitativ studie om effekten av RUR

Masteruppsats
Julia Marksund Larsson

Motivering:

Uppsatsen berör ett relevant och aktuellt ämne, nämligen tillämpningen av resultatutjämningsreserven i svenska kommuner. Studien ramas in med ett teoretiskt ramverk som utvecklas kring resiliens. Av studien framgår att det, i motsats till vad som kanske kunde förväntas, inte förelåg några betydande skillnader i budgeteringen mellan kommuner med och utan en resultatutjämningsreserv under inflations- och räntekrisens inledande år. Reserverna användes således inte proaktivt i planerings- och budgeteringsarbetet. Detta utesluter emellertid inte att reserverna används för särskilda händelser och i efterhand. Studien är mycket väl genomförd med avseende på teoretisk inramning, metod och formalia.

Challenges and factors affecting the implementation of sustainable public procurement in the EU
– A Multi-level Governance Perspective
Kandidatuppsats
Karin El Aaraj & Mila Kutlija

Motivering:
Kandidatuppsatsen har genomförts med en systematisk litteraturöversikt av studier
som behandlar hållbar offentlig upphandling i EU:s medlemsländer. Metoden som
används i uppsatsen är mycket övertygande, och resultatet är en gedigen och
omfattande överblick över den aktuella kunskapen inom området.

Den digitala gränslinjen
– En studie om tjänstepersoners privata användning
av sociala medier i förhållande till sin yrkesroll
Kandidatuppsats
Hanna Wahlström & Filippa Widén

Motivering:
Det är en väldesignad studie i ett aktuellt och angeläget ämne. Genom att kombinera
teorier om risk vid användning av sociala medier med teorin om offentligt etos skapas
en intressant grund för diskussionen om tjänstepersoners nyttjande av sociala medier
och den gränsdragningsproblematik som föreligger mellan yrkesliv och privatliv.

Delivering difficult decisions
– Exploring organizational justice in the Swedish Social Insurance Agency’s communication
Masteruppsats
Astrid Kihl

Motivering:
Att meddela svåra beslut. Det kan finnas både bättre och sämre sätt. Med ett gediget material och med utgångspunkt i begrepp om rättvisa görs en, såväl kvantitativ som kvalitativ, teoretiskt driven innehållsanalys av hur Försäkringskassan kommunicerar avslag.
Med uppsatsen ”Delivering difficult decisions - Exploring organizational justice in the Swedish Social Insurance Agency’s communication”, gör Astrid Kihl en på alla sätt
föredömlig uppsats. Den är angelägen och välskriven.

Adjusting to a new political context: A study of the civil servants’ possibilities
to influence policymaking at the Government Offices in a new political context
Masteruppsats (Nordiskt Masterprogram)
Ida Wicht

Motivering:
Uppsatsen belyser förtjänstfullt handläggarnas möjlighet att bidra till och påverka policyutformningen på Regeringskansliet i Sverige, och detta diskuteras utifrån aktuellt teoretiskt kunskapsläge vilket grundar för den fortsatta undersökningen och analysen.

Uppsatsen bidrar med ny kunskap om förutsättningar för hur det politiska initiativet över dagordningen kan och har ändrats, och konsekvenser för administrationens del i denna process. Kunskapsbidraget är relevant och viktigt både i den internationella teoretiska diskussionen om agendasättning, som för praktikens politiker och handläggare.

Samverkan till stadens fördel
– En kvalitativ fallstudie om samverkan mellan kommun och civilsamhälle
Kandidatuppsats
Sandyel Keryo & Somo Ali

Motivering:
Uppsatsen berör ett angeläget och aktuellt ämne. Uppsatsens stora styrka är det teoretiska ramverket som på ett konkret och tydligt sätt väglett både design av den genomförda studien och analys av det insamlade materialet. Texten är välskriven med en tydlig röd tråd och ger ett intressant och kreativt bidrag till forskningsfältet.

Faktorerna bakom finansiell stress i kommuner
– En kvantitativ studie om vad som inverkar på kommuners följsamhet av balanskravet
Kandidatuppsats
Julia Marksund Larsson & Sara Befve

Motivering:
Uppsatsen präglas av en mycket vetenskapligt mogen hållning, på en nivå som är en bra bit över kandidatnivå. Uppsatsen är mycket stringent, välskriven och håller en mycket god analytisk nivå. ��ö���ڲ��ٳٲ������ visar stor självständighet och förhåller sig på ett självklart självständigt sätt till tidigare forskning och annan litteratur. ��ö���ڲ��ٳٲ������ använder sig dessutom av för nivån mycket avancerade statistiska beräkningar på ett bra sätt.

Stratifiering och Hybrida roller
– En studie om hur lärarprofessionen påverkas av nya roller med särskilt ansvar för digitaliseringen
Masteruppsats
Johanna Thalenius

Motivering:
Uppsatsen berör ett högaktuellt ämne i offentlig förvaltning. Uppsatsen är tydligt förankrad i aktuell forskningslitteratur och gedigen empirisk undersökning som grund visar uppsatsförfattaren hur och varför hybrida roller kan – och inte kan – balansera professionalism och hierarkisk styrning, med särskilt fokus på digitaliseringsansvariga lärare. Uppsatsen är i alla dess delar mycket väl genomförd, ambitiöst, stringent och med ett självständigt förhållningssätt. Ett strålande uppsatshantverk som dessutom bidrar med värdefull kunskap om såväl stratifiering av professioner som digitalisering i offentlig sektor. 

Kommunal klagomålshantering. En dokumentstudie av klagomålshantering inom SoL- och LSS-området i 55 kommuner
Kandidatuppsats
Karin Gréen

Motivering:
Denna uppsats är ett förstklassigt exempel på mycket noggrant arbete. ��ö���ڲ��ٳٲ������ visar en stor kunskapsnivå om teori, tillämpar metod på ett strukturerat och detaljerat sätt och ger en analys som är både övertygande och rik på insikt. Fokus på klagomålshantering i svenska kommuner är särskilt viktigt och författaren visar styrdokumentets roll för att bättre förstå denna process.

Interaktion på digitala APT. En kvalitativ studie om hur erfarenheter i Göteborgs Stad skapar interaktion med medarbetare på digitala arbetsplatsträffar.
Kandidatuppsats
Linn Bergdahl & Erika Bjurving

Motivering:
��ö���ڲ��ٳٲ������ Erika Bjurving avhandlar i sin uppsats den högaktuella praktiken - digitala arbetsträffar. Utmaningen för alla chefer i början av pandemin blev skapande av interaktion på dessa träffar. Interaktion som uteblev när medarbetarna inte finns fysiskt på sin arbetsplats resulterade i försämrad arbetsmiljö. I uppsatsen studeras på ett ambitiöst sätt ett intressant problem med tydlig relevans för offentlig förvaltning. ��ö���ڲ��ٳٲ������ visar metodologisk medvetenhet och gör ett genomtänkt urval för intervjuer och observationer. Den teoretiska inramningen är stark och relevant för studien och det insamlade materialet organiseras och diskuteras väl och pedagogiskt med hjälp av valda teorier och teoretiska begrepp.

Mellan stuprör och hängrännor. Om skillnader i strategers strategier beroende på organisationskultur
Masteruppsats
Jenny Hellsten

Motivering:
Jenny Hellsten undersöker i uppsatsen Mellan stuprör och hängrännor. Om skillnader i strategers strategier beroende på organisationskultur vilken betydelse en kommuns nämndoch förvaltningsstruktur får för strategers arbetssätt samt om centrala och verksamhetsnära strateger förhåller sig på olika sätt till den politiska ledningen. I studien använder Hellsten vinjettmetoden för att identifiera och jämföra hur centrala och verksamhetsnära strateger skulle hantera dilemman relaterade till sina uppdrag två kommuner vars politiskadministrativa struktur skiljer sig åt.

Hellstens huvudresultat är att både organisationsstruktur och strategernas hierarkiska position får betydelse för vilka strategier som används. Hellstens finner bland annat att strateger i den traditionella kommunen är mer lojala mot den politiska ledningen jämfört med strateger i den avsektoriserade kommunen samt att verksamhetsnära strateger i högre grad än centrala fortsätter att aktivt arbeta för förändring även om de möter motstånd. Därutöver finner hon att strateger till skillnad från i tidigare studier upplever att en traditionell organisation främjar och inte motverkar samarbete inom kommunen.

Varför får förändringsarbeten inte fäste?
En kritisk studie över Världskulturmuseernas arbete med hållbarhet.
Masteruppsats
Amelia Månsson

Motivering:
Amelia Månsson har skrivit en masteruppsets under titeln ”Varför får förändringsarbeten inte fäste? En kritisk studie över Världskulturmuseernas arbete med hållbarhet”. I studien fokuserar Amelia på organisationsförändring som tillhör mest utforskade områden inom organisationsforskning. Trefjärdedel av empiriska studier visar att organisationsförändringar misslyckas gång på gång, därför Amelias uppsats vill bidra till ökad förståelse om varför förändringsarbete inte får fäste, genom fallet integrering av hållbarhetsidéer i Världskulturmuseerna. Hon antar ett kritiskt förhållningssätt till tidigare forskning och ifrågasätter etablerade antaganden samt teoribildningar som förändringsforskningen vilar på. Hennes studie bygger på dokumentstudier, 19 semistrukturerade intervjuer samt en observation. Hon betonar att den etablerade förändringsforskningen utgår från frågor om hur och vad som krävs för att en förändring ska bli lyckad. Hennes studie visar att dessa frågor inte ger tillräckliga svar. Hon ställer istället en fråga varför och undersöker förändringens bakomliggande intentioner och alternativa perspektiv. Genom att ställa frågan ’varför’ till det studerade materialet återfinns konkurrerande intressen från både ledning och personal. Hon kommer fram till slutsatsen att makt och bakomliggande intentioner utgör ett hinder för integreringen av nya idéer.

Leder ett tydligare regelverk till bättre redovisningskvalitét?
En studie av kommunernas sammanställda redovisning
Masteruppsats
Sofia Söderlind

Motivering:
Uppsatsen hanterar ett relativt och intressant fenomen. Syftet som det beskrivs är att ”bidra med insikter som är värdefulla kopplat till hur de facto harmonisering påverkas av mer stöd i lagen”. Koncernredovisning är ett viktigt och intressant område. Uppsatsen bygger på en kvantitativ studie som är mycket väl genomförd. Resultatet ger ytterligare en pusselbit kring reglers betydelse för koncernredovisningens praxis.

Effektiv samordning men för vem?
– En jämförande studie av EST-modellens upplevda påverkan på trygghet i kommunerna Borås, Norrköping och Örebro
Kandidatuppsats
Egil Ahlenius Rönsberg & Simon Törnqvist

Motivering:
Denna uppsats förtjänar uppmärksamhet därför att författarna har visat en utmärkt förmåga att jobba med forskningslitteratur för att utveckla mångfacetterade analysverktyg som senare appliceras på empiriska material på ett detaljerat och övertygande sätt. Författarna uppvisar gedigen kunskap om ämnet och därtill stor metodmedvetenhet. Uppsatsen är ett mycket gott exempel på vad som kan åstadkommas i en uppsats på kandidatnivå när ribban läggs högt.

Centralisering av den högspecialiserade vården i Sverige
– En kvalitativ systematisk litteraturstudie
Kandidatuppsats
Anastasija Stojanova & Amy Tsui Andersen

Motivering:
Den här uppsatsen är angelägen, omfattande, systematisk och välskriven. Uppsatsen tar tag i en av vårdens kärnfrågor; hur ska det som är svårt organiseras. Stojanova och Andersen tar tag i frågan genom att gå igenom forskningen på området. Syftet med studien är att uppmärksamma effekterna som centraliseringen av den högspecialiserade vården kan medföra. De systematiserar underlaget, från början drygt 600 artiklar, i effekter avseende styrning, kompetensutveckling, samverkan, ekonomi samt patienter. Slutsatsen är att de positiva effekterna av centralisering av högspecialiserade vården väger tyngre än motsatsen.

Transaktionskostnader i samband med konkurrensprövning av offentlig verksamhet
Kandidatuppsats
Mattias Schmidt

Motivering:
Uppsatsens fokus riktas mot kommuners arbete med att bedöma och förverkliga konkurrensutsättning av vissa offentliga tjänster. Med en tydlig grund i transaktionskostnadsteoretisk skolbildning, visar författaren på såväl god inläsning och skarp analytisk förmåga. I uppsatsen studeras 21 policydokument utifrån syftet att studera hur transaktionskostnader behandlas i kommuners policy för konkurrensprövning. Ett viktigt resultat är att många av dokumenten saknar ett totalkostnadsperspektiv, vilket kan ge negativa effekter kring huruvida marknadsutsättningen är bra eller inte.

Patientcentrerad vård som fiktion eller verklighet:
En systematisk litteraturstudie om konceptets förverkligande
Masteruppsats
Alexander Nilsson

Motivering:
Studien tar sin utgångspunkt i en kontext som alltmer kommit att präglas av nya modeller och koncept för att styra och organisera hälso- och sjukvård. I fokus står sökandet efter fördjupad kunskap kring vad vi egentligen kan säga oss veta om fenomenet ”patientcentrerad vård” i en svensk och europeisk kontext. Genom en imponerande genomgång av drygt 3 000 abstracts och närläsning av 247 vetenskapliga artiklar, visar studien hur konceptet är bristfälligt, vilket inverkar negativt på möjligheten att förverkliga reformerna. Studien visar vidare hur de implementeringar som gjorts står i konflikt med de underliggande normer som styr organisering av hälso- och sjukvården. Studien är genomförd på ett systematiskt och noggrant sätt som visar att studenterna både behärskar ämnesområdet och färdigheten att skriva avancerade uppsatser.