91̽»¨

Etnologi är vetenskapen om hur människor förstÃ¥r och organiserar sina liv och de sammanhang de ingÃ¥r i,  utifrÃ¥n sina specifika sociala, ekonomiska och kulturella förutsättningar. Inom etnologin handlar det framför allt om att skapa en ökad förstÃ¥else för varför människor gör som de gör. Till de centrala frÃ¥geställningarna inom ämnet hör exempelvis: Vilka erfarenheter och värderingar ligger bakom olika individers eller gruppers konkret iakttagbara beteenden? Vilken roll spelar människornas olika livsvillkor, genus, generation eller andra sociala kategoriseringar i sammanhanget? I vilka avseenden och pÃ¥ vilka sätt pÃ¥verkas det vardagliga livet av rÃ¥dande maktstrukturer och samhällsnormer? Inom etnologin undersöks och diskuteras kulturyttringar ofta i ljuset av historiska och samhälleliga förändringsprocesser och utvecklingsförlopp.

Den etnologiska forskningen spänner över ett brett spektrum. Exempel på fenomen som utforskas är levnadsberättelser, kulturarv, arbetsliv, genuskonstruktioner, generationsskillnader, olika livsstilar i urbana och lantliga miljöer, fritidsvanor, populärkultur, ungdomskulturer, materiella fenomen och konsumtion.
Utmärkande för den etnologiska profilen i Göteborg är att ämnets intresse för levnadsberättelser, arbetsliv, konsumtion och ungdomskultur.

Filmvetenskap vid Göteborgs universitet är en pluralistisk, internationell och tvärvetenskaplig forsknings- och utbildningsmiljö.

Forskningsmiljön bygger på kollegialitet, integritet och samarbeten såväl inom ämnet och institutionen som i samverkan med andra initiativ inom universitetet. Forskarkollegiet rymmer och kombinerar ett brett spektrum av perspektiv, från kritiska studier av historiska, tekniska, ekonomiska och/eller organisatoriska aspekter av produktion, distribution och reception av fiktions- och dokumentärfilm, tv och digitala medier, till feministiska, queer, postcinematiska och dekoloniala perspektiv på teori av audiovisuell kultur. Här ryms studier av såväl minoritets- och aktivistfilmkulturer som mainstream, independentfilm, skräckfilm, ungdomskulturer, reklam, propaganda och dokumentär.

Doktorander deltar i det filmvetenskapliga kollegiet och bidrar till att kontinuerligt utveckla ämnet. Kollegiet ger doktoranderna möjlighet att utvecklas till självständiga, kritiska och reflekterande filmvetare med förmåga att bidra till utvecklingen av teoretiska och metodologiska perspektiv, och att delta i nationella och internationella nätverk (t.ex. genom att regelbundet presentera sin forskning på nationella och internationella konferenser, organisera workshops och seminarier, och genom andra samarbeten inom och utom universitetsvärlden). Samtliga doktorander erbjuds möjlighet att undervisa och utföra administrativa arbetsuppgifter under forskarutbildningen.

Genusvetenskap vid Göteborgs universitet är en expansiv, internationell och tvärvetenskaplig forsknings- och utbildningsmiljö. Doktorander deltar i det genusvetenskapliga kollegiet och bidrar till att kontinuerligt utveckla avdelningen för genusvetenskap och ämnet. En gemensam utgÃ¥ngspunkt för kollegiet är att vi närmar oss forskningsfältet med en kritisk ansats. Detta gör vi oavsett om forskningsfrÃ¥gorna handlar om feministisk teori, politisk subjektivitet, organisering och motstÃ¥nd i en nyliberal, postkolonial och global tid, om normer kring Ã¥lder, kön, funktionalitet och sexualitet eller om feministisk kunskapsproduktion. Avdelningens forskare undersöker frÃ¥gor som befinner sig i samhällsdebattens absoluta mittpunkt och utvecklar kunskap som ger nya insikter om komplexa fenomen. Vi deltar kontinuerligt i debatter och kunskapsutveckling om exempelvis transfrÃ¥gor, jämställdhetspolitik, vÃ¥rd, reproduktion och omsorg eller om digitala teknologiers betydelse för transnationella sociala rörelser.

Avdelningens forskare ger doktoranderna möjlighet att utvecklas till självständiga, kritiska och reflekterande genusforskare med förmåga att bidra till att utveckla teoretiska perspektiv, metodologier och etiska förhållningssätt. Avdelningen är del av den internationella forskarskolan Intergender och avdelningens doktorander får en självklar tillgång till internationella såväl som nationella nätverk.

Konst- och bildvetenskap samlar forskare och lärare som kombinerar kritiskt tänkande, bildning, kvalificerad historisk kunskap och analytisk kompetens inom ett brett konstområde.

Forskningsmiljön bestÃ¥r av en dynamisk grupp akademiker med spetskunskap inom fälten konsthistoria, samtidskonst, arkitektur, design, fotografi, mode och scenografi. Genom att förena klassisk konsthistorisk bildning med gränsöverskridande perspektiv kompletterar och utmanar vÃ¥r forskning tidigare historiska och teoretiska ramverk. VÃ¥r inkluderande forskarmiljö och pedagogiska excellens öppnar för dialog med konstfältet och det omgivande samhället. Kollegiet värdesätter Ã¤mnets historiska position, dess mÃ¥ngfald och tvärvetenskaplighet, som möjliggör konstruktiva samspel med andra akademiska forskningsomrÃ¥den, nationellt och internationellt. Forskningsmiljön bygger pÃ¥ kollegialitet, integritet och samarbete, och formas av möjligheterna att lära av varandra och de gemensamma ansträngningar som leder till ny forskning.

Tillsammans skapar kollegiet en dynamisk och inkluderande forskar- och lärmiljö som kopplar samman forskning och undervisning. Alla medarbetare presenterar regelbundet sin forskning på nationella och internationella konferenser, organiserar workshops och seminarier, och samarbetar med museer, universitet och aktörer från konstfältet.

Kulturstudier samlar forskare och lärare som har bakgrund i humanistiska och samhällsvetenskapliga discipliner och som arbetar inom en kritisk kulturstudietradition.

Kulturstudier är en interdisciplinär tradition som använder kultur som en lins för att förstå och analysera samhällsförändring med fokus på makt, ideologi och ekonomi. Vår forskningsmiljö samlar forskare som arbetar med urbana förändringsprocesser, prekära arbetsförhållande, offentlighet och demokrati. Som en interdisciplinär miljö har vi mycket kontakter med andra ämnen, utöver de som finns på institutionen, såsom sociologi, kulturgeografi, språkvetenskap och idéhistoria. De olika ämnesbakgrunderna skapar en dynamisk miljö där kollegiet kan samlas runt den kritiska intellektuella tradition som kulturstudier växt fram ur internationellt – en tradition som sedan Frankfurtskolan och Birminghamskolan förenat forskare genom en samling frågeställningar om samtiden.

Som forskningsmiljö arbetar vi också utåtriktat och i samverkan med kulturinstitutioner, organisationer, föreningar och rörelser för att skapa ett dynamiskt samtal med det omgivande samhället. Vi bjuder regelbundet in internationella forskare att besöka oss på kortare eller längre vistelser. Tillsammans skapar kollegiet en inkluderande forsknings- och läromiljö som kopplar samman såväl forskning som undervisning med universitets tredje uppgift.

Musikvetenskap vid Göteborgs universitet har en tydligt interdisciplinär prägel där musikhistorisk, musikestetisk, musiketnologisk och kulturinriktad musikforskning möts och berikar varandra. Studiemiljön inom forskarutbildningen formas i hög grad av den mÃ¥ngdisciplinära strukturen vid institutionen, där musikvetenskapen utgör ett av sex forskarutbildningsämnen (de andra är etnologi, konst- och bildvetenskap, filmvetenskap, genusvetenskap och kulturstudier). Vidare präglas forskarutbildningsmiljön av handledarnas olika intresseomrÃ¥den och inriktningar samt av det breda seminarieutbud som institutionen erbjuder. Till detta kommer ocksÃ¥ olika nationella och internationella nätverk, centrumbildningar och annan samverkan över ämnes- och institutionsgränser som institutionen och dess handledare pÃ¥ olika sätt deltar i.