91̽»¨

Dans- och musikkulturer

Den forskning som görs inom området dans- och musikkulturer handlar sällan om dans och musik i sig, utan framför allt om allt som omger dessa två vanliga och viktiga kulturella uttryck. När, var och varför hörs och görs musiken av vem och när? Samma frågor gäller dans: när dansar vem vad och varför? Någon av dessa frågor finns alltid med, alla finns sällan eller aldrig i samma projekt eller studie.

I stort sett alla människor tar på olika sätt ta del av dans och/eller musik i någon form. Inte minst musik finns omkring oss nästan jämt och överallt idag, men även dans är något alla förhåller sig till antingen man dansar själv eller tittar på föreställningar eller inte. Detta att så många har åsikter om dans och musik gör dessa kulturella uttryck till intressanta studieobjekt.

Bland oss som forskar kring dans- och musikkulturer på institutionen finns bland annat musikvetare, etnologer och konstvetare.

Kulturarv, bild och berättelse

Kulturarv har under de senaste decennierna framträtt som ett nyckelbegrepp inom kritiska kulturvetenskapliga forskningssammanhang. Forskningsområdet Kulturarv, Bild, Berättelse kontextualiserar hur kulturarv och arkivmaterial, särskilt i muntliga, kroppsliga och visuella former, påverkar kunskapsproduktion, kollektiva och individuella identiteter, värderingar och maktrelationer. Med utgångspunkt i tvärvetenskaplig samverkan mellan Institutionen för kulturvetenskaper och Centrum för kritiska kulturarvsstudier vid Göteborgs universitet granskar vi demokratiska kulturarvsaspekter. Därmed inkluderas kulturella uttryck inom ett vitt spektra av materiellt och immateriellt kulturarv, allt ifrån vardagliga rutiner och traditioner till historiebruk och återkonsumtion. Mer specifikt studeras hur bilder (i bred bemärkelse), levnadsberättelser och arkiv kan möjliggöra människors förståelse av sig själva, sina gemenskaper, sina miljöer, sitt förflutna, sina strävanden och framtid på nya och konstruktiva sätt.

Staden - kultur och demokrati

Staden är en plats för meningsskapande praktiker som genererar olika former av rumslighet. Inom forskningsområdet Staden: Kultur och demokrati studeras både urbana styrningsstrategier: marknadsföring, stadsbyggnadsprojekt och kulturplanering och hur invånare skapar rum och utrymme i staden. Vi intresserar oss för arkitekturens, kulturinstitutionernas, det fria kulturlivets och konstens roll i stadsutvecklingen. Men även vardagslivets kultur och geografi i staden. Styrning av städer handlar i hög grad handlar om rumslig fördelning av resurser varför frågor om demokrati har särskild relevans. Utifrån teman kring segregation, gentrifiering och det offentliga rummets funktion(-er) analyseras hur makt och inflytande förhandlas och fördelas mellan olika aktörer och intressen.

Kulturvetenskaplig medieforskning

Kulturvetenskaplig forskning kring film och spel tar sin utgångspunkt i filmvetenskapliga perspektiv på de audiovisuella mediernas historia, teori och metodologi. Fältet är gediget empiriskt och filosofiskt grundat, lokalt och internationellt baserat samt socialt och tekniskt orienterat. Forskningen som bedrivs hos oss genomför filmanalyser utifrån feministiskt filosofiska perspektiv, historiska undersökningar av olika slags dokumentär film, audiovisuella analyser av rörliga bildmedier, psykologiska och estetiska studier av mobila medieplattformar, historiskt/estetiska analyser av spelmekanik, barn- och ungdomsfilmanalyser samt lokalt förankrade projekt kring arkiv och bevarande av film och spel tillsammans med kulturella institutioner och företag.

Transnationell aktivism: genus och sexualitet

Forskargruppen studerar aktivism, feminism, queer- och trans-rörelser i lokala och transnationella kontexter. I centrum står frågor om hur politisk subjektivitet, gemenskap och motstånd blir till i aktivistisk praktik. Av särskilt intresse är dekolonialitet, rasism, kapitalism, nyliberalism samt relationerna mellan religion/sekularism och nord/syd. Sydasien, Latinamerika, Turkiet, Ryssland och Skandinavien är några geografiska utgångspunkter. Gruppen bidrar till feministisk teori och metodologi genom frågor såsom: Hur kan transnationella rörelser studeras bortom organisationer? Kan kunskap genom video-arkiv utmana och förnya akademisk kunskapsproduktion? Hur kan motstånd teoretiseras som ett utrymme för interaktioner mellan mikro- and makro-nivåer? Vad kan vi lära från de spänningar som omgärdar begrepp såsom civilsamhälle, jämställdhet och mänskliga rättigheter?

Ungdoms- och populärkultur

Forskningsområdet ungdoms- och populärkultur riktar intresset mot den moderna människans livsvillkor och hennes behov av mening och tillhörighet. Vår tids samhälleliga och kulturella omvandlingsprocesser - som globaliseringen och medialiseringen - har bidragit till att lösa upp traditionella identitetsmönster som en gång var knutna till klass, kön, etnicitet, nation och religion. Det centrala intresset för vår forskning rör barns, ungas och äldres upptagenhet av symboler, stilar, kulturella koder och konsumtionsmönster, samt produktionen och bruket av till exempel musik, dans, film och mode. Genom att sätta in dessa i deras sociala och historiska sammanhang kan vi undersöka deras betydelser och förstå dem som bärare av mening. Tittar vi på kulturyttringar genom dessa linser, blir de alla möjliga att se som symboliska uttryck för hur människan bearbetar olika aspekter av det senmoderna samhällets livsvillkor.

Visuell kultur

Visuell kultur inbegriper ett brett spektrum av visuella uttryck i olika medier och visningssammanhang. Utmärkande för området är att det visuella inte bara undersöks utifrån artefakter utan även utifrån seendet och betraktarpositioner. Tidsmässigt är studiet av visuell kultur inte begränsat till samtida fenomen, utan berör även tidigare epokers bildkulturer. Bland ämnen som ofta räknas till området hör konstvetenskap, filmvetenskap och medievetenskap, men även inom genusvetenskap, historia, idéhistoria och filosofi och flera andra ämnen bedrivs studier i visuell kultur.