91̽

Bild
Johan Järlehed
Johan Järlehed utnämndes den 31 oktober till professor i fleråighet med sociolingvistisk inriktning vid Göteborgs universitet.
Foto: Johan Wingborg
ä԰پ

Ny professor med intresse för åets inverkan på segregation

Johan Järlehed utnämndes den 31 oktober till professor i fleråighet med sociolingvistisk inriktning vid Göteborgs universitet. Med forskningsprojekt som belyser åets roll i segregation i Göteborg vill han motverka fördomar som finns i samhället.

Människor som talar med varandra använder ett å, men vi har också kroppså, tillhör en viss ekonomisk samhällsklass, en viss etnisk grupp, har en viss religiös inriktning, en viss sexualitet med mera. Allt sammantaget är relevant när en sociolingvist undersöker å.  

- Det går inte riktigt att frånkoppla alla sociala kategorier och människors olika identitetsaspekter från ået. ået är en del av vilka vi är, hur vi är i förhållande till varandra och hur andra ser på oss. Det är en social praktik, alltså någonting som vi gör precis som att vi arbetar, sportar eller umgås med andra människor, säger Johan Järlehed.

Fleråighet är inte bara å

Grunddefinitionen av begreppet fleråighet är att flera å existerar sida vid sida inom ett givet fysiskt och socialt rum. Detta är något Johan Järlehed vill bredda. Han menar att förutom å i talad och skriven form påverkas kommunikationen också av till exempel gester, mimik, tonfall eller vilken grafisk form de skrivna bokstäverna har. Fleråighet är också sociolingvistiskt, alltså.

- å är inte bara tal och skrift, och skrift är inte bara bokstäver som betyder någonting utan något materiellt som tar plats i rummet. Jag menar att begreppet fleråighet inte enbart innefattar vilka å vi talar och skriver, utan att det även rymmer på vilket sätt. Nästan all kommunikation består av flera slags dimensioner som samverkar, säger han.

Johan Järleheds forskning har mer och mer kretsat kring fleråighet i förhållande till det rumsliga. Alltså hur å kan användas för att bidra till eller skapa en slags identitet för en plats och de personer som har en koppling till den.

- Alla människor förhåller sig på något sätt till det fysiska rummet genom sitt å och skapar egna föreställningar om en specifik plats. Det kan till exempel vara ett land, en stad eller ett mindre begränsat område. Dessa föreställningar kan också påverkas utifrån, berättar Johan Järlehed.

Som exempel nämner Johan Järlehed hur han bland annat har undersökt på vilket sätt platser marknadsförs, som när stadsdelen Nya Hovås söder om Göteborg skulle byggas.

- Då följde vi projektet från start och undersökte hur de använde sig av å för att placera det nya området som dittills varit okänt. Vilka värderingar står Nya Hovås för, och vilka berättelser knyts till platsen för att attrahera en viss kategori människor? Vi undersökte allt från logotyp till namn på området och olika typer av slogans. De skapade en bild av exklusivitet genom att dels jämföra området med berömda högstatusplatser som Hollywood, New York och Dubai, dels lyfta fram närheten till både stad och land.

Segregation påverkas av ået

Hur å kan användas för att skapa en identitet för en befintlig plats är något som undersöks i det pågående forskningsprojektet Segregationens å som Johan Järlehed leder. Med projektet ska han tillsammans med den tvärvetenskapliga forskargruppen problematisera vilken roll ået har för segregationen i Göteborg. 

- Hur vi pratar om segregation kan vara mer problematiskt än själva segregationen. Genom ået knyts segregationen till vissa grupper och vissa områden. De områden som ständigt refereras till när vi talar om segregation pekas ut och stigmatiseras – även åen som talas där och personerna som bor där. Andra mer privilegierade områden, grupper och å är lika segregerade, men dessa osynliggörs generellt i media och politik, vilket bidrar till ojämlikheten, säger Johan Järlehed.

Att bygga olika typer av bostäder i stigmatiserade områden löser inte grundproblemet eftersom själva området fortfarande anses vara ett problemområde, menar Johan Järlehed. I stället efterlyser han strukturella reformer där man motverkar ojämlikheten och bygger ut servicen lokalt i de områdena där man tidigare har avvecklat den. Om vi får mer likvärdiga levnadsvillkor, och detta avspeglas i åbruket, då blir det enklare för alla att leva på olika platser och umgås med varandra.

- ået påverkar mycket hur vi bedömer varandra. Om vi i stället likställer varandra, och alla får samma status, går det också mycket lättare för folk att röra sig i både samhället och i staden. Då finns inte fördomen att ”där kan jag inte bo för där är så hemskt”. Det vore idealiskt, om jag får drömma, säger Johan Järlehed.

Professur i fleråighet

Johan Järlehed har ett grundläggande åintresse och har alltid tyckt om att lära sig nya å. Han har många å i sin vardag och är något han också tillägnat sin yrkeskarriär inom universitetet. Den 31 oktober utnämndes Johan Järlehed som professor i fleråighet med sociolingvistisk inriktning vid Göteborgs universitet.

- Det är kul att det är på pränt nu! Jag kommer att få mer tid för forskning, som just nu framför allt består av projektet Segregationens å. Jag ser fram emot att anställa en doktorand i projektet och att förhoppningsvis få handleda andra doktorander på institutionen.

Sist men inte minst, hur firar man en professorstitel?

- Jag hade sedan tidigare en resa bokad till Mallorca, så när rektor fattar beslut om att befordra mig till professor firar jag med ett bad, lite vandring och ett glas gott vin tillsammans med min familj.

 

Text: Karin Wenzelberg

Om ​​​​​​​Johan Järlehed

Johan Järlehed disputerade 2008 vid Göteborgs universitet. Därefter gjorde han en postdok vid Centrum för Europaforskning (CERGU) och arbetade som lektor i spanska vid Linköpings universitet samt Institutionen för å och litteraturer vid Göteborgs universitet. Johan Järlehed är sedan 2022 anställd vid Institutionen för svenska, fleråighet och åٱԴDZDz, Göteborgs universitet.

Läs mer om Johan Järlehed på hans personliga sida på gu.se