91̽

Göteborgs universitet
  2. Om universitetet
  3. Hitta person
  4. Christel Backman

Christel Backman

Universitetslektor

Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Telefon
031-786 58 13
0766-18 58 13
E-post
christel.backman@socav.gu.se
ö
Skanstorget 18
41123 Göteborg
Rumsnummer
G207
Postadress
Box 720
405 30 Göteborg

Om Christel Backman

Bakgrund

CHRISTEL BACKMAN (jur. kand., fil. dr. sociologi) är vice prefekt med ansvar för utbildning på grund och avancerad nivå.

Hon forskar inom rättssociologi, övervakningsstudier, kriminologi och HR-studier. Hon disputerade 2012 med avhandlingen Criminal Records in Sweden. Regulation of Access to Criminal Records and Criminal Background Checks by Employers. Avhandlingen tilldelades utmärkelsen ”Årets HR-forskning 2012”. 2020 utsågs hon till docent i sociologi.

ǰԾԲdzå

  • äٳٲdzDZDz

  • Surveillance studies
  • Kriminologi
  • HR-forskning

Aktuell forskning

Kameraövervakning och artificiell intelligens i brottsutredningar

Detta forskningsprojekt ger kunskap om hur ökad användning av inspelningar från övervakningskameror – tillsammans med artificiell intelligens (AI) för att bearbeta inspelningar – påverkar polisens kapacitet att utreda och lösa brott samt hur det material som produceras faktiskt används och görs till bevis av brottsutredare. I projektet genomför vi observation och intervjuer med utredare och bildanaaalytiker anställda inom polismyndigheten på nationell, regional och lokal nivå. För mer information om projektet klicka ä.

Avslutade projekt

Nätjournaler med patientåtkomst: hur påverkas läkarnas yrkesutövning, profession och patientrelation?

En majoritet av befolkningen har idag möjlighet att ta del av sin medicinska journalinformation via nätet. Till skillnad från tidigare rätt att efter prövning få ta del av en papperskopia av sin journal kan patienten nu utan prövning logga in via internet och läsa sin journal. Läkare har uttryck starkt missnöje med reformen och argumenterat för att journalen är ett arbetsverktyg förbehållet professionerna och att nätjournalen hotar patientsäkerheten eftersom journalinformation inte är anpassad för att läsas av patienter och kan missförstås. Mot bakgrund av det motstånd bland läkare som föregått införandet av nätjournaler är syftet med det ä projektet att få en djupare förståelse för vilken betydelse den nya nätjournalen får för läkares professionsidentitet, yrkesutövning och patientrelation för att på så sätt få bättre kunskap om dess konsekvenser.

Projektet bidrar med kunskap om hur ett exempel på arbetslivets digitalisering tas emot av en högutbildad professionsgrupp och vilka handlingsstrategier läkare använder för att värna tilliten till professionens expertis. Projektet vill vidare bidra till en djupare förståelse för varför digitaliseringen av vården har visat sig vara en utmaning och vad det är som leder till spänningar mellan politikers ambitioner, patienters önskningar och läkares professionsidentitet.

Bärbara kroppskameror: implikationer för väktares och ordningsvakters arbetsmiljö

Det finns starka positiva förväntningar på att kroppskameror ska förbättra bärarnas arbetsmiljö. Samtidigt visar forskningen att kroppskameror kan påverka bärarnas fysiska och psykiska hälsa negativt. Forskning om andra former av övervakning som används i arbetslivet har visat att det sätt som övervakningen utförs på har stor effekt på arbetstagarnas hälsa och även kan påverka deras tillit vilket har betydelse för arbetstagarnas förtroende för och lojalitet mot arbetsgivaren

I detta projekt undersöker vi användningen av kroppsburna kameror inom bevakningsbranschens ur ett arbetsmiljöperspektiv. Syftet är 1) att förstå hur arbetstagarna uppfattar och använder kamerorna och hur det påverkar deras arbetsmiljö samt 2) hur företag och branschen reglerar och hanterar användningen.

Studien genomförs genom intervjuer med väktare och ordningsvakter som har erfarenhet av att använda kroppskameror samt med nyckelpersoner inom företag, arbetsgivarorganisationer och fackförbund.

För mer information om projektet klicka .

Vem får jobb på sin Facebookprofil? Arbetsgivares kontroller på internet och dess konsekvenser för organisationer och arbetssökande på svensk arbetsmarknad.
 Arbetsgivare använder sig i allt större utsträckning av informationssökning på internet för att bedöma arbetssökande. I projektet belystes hur rekryterare och arbetsgivare förhåller sig till de möjligheter och problem som informationsinhämtning via internet innebär för dem. Syftet var att undersöka på vilka sätt som användning av informationssökningar om arbetssökande på internet sker inom olika typer av organisationer i samband med rekrytering samt vilka konsekvenser detta får för arbetssökande och organisationer, exempelvis rörande anställningsmöjligheter, diskriminering, social reproduktion och kompetensförsörjning.

För mer information om projektet, klicka

Undervisning och handledning

Backman har vid sidan av forskningen ett stort intresse för undervisning och pedagogik. Hon utsågs 2020 till av Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet.

Under senare år har Backmans högskolepedagogiska intresse främst kretsat kring rumsliga aspekter kopplat till lärande och kring strategier för att stödja lokal pedagogisk utveckling. Hon har exempelvis ingått i projektgruppen för vid Samhällsvetenskapliga fakulteten, arbetat med Samhällsvetenskapliga fakultetens utveckling av ALC (Active Learning Classroom) och hybrida lärmiljöer. Under 2023-2026 utvärderar hon Learning Lab Göteborg på uppdrag av Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande. Backman ingår i styrgruppen för universitetets Nätverk för aktivt lärande och ALC och är en av redaktörerna för den första på svenska om ALC.

Backman har tidigare varit ledamot av Samhällsvetenskapliga fakultetens pedagogiska utvecklingskommitté och medansvarig lärare på Högskolepedagogik 2: områdesspecifik pedagogik som gavs av Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL) vid Göteborgs universitet.

Backman har vid två tillfällen fått Samhällsvetenskapliga fakultetens pedagogiska lagpris:

2014 mottog hon tillsammans med Sara Uhnoo och Mattias Wahlström priset för arbetet med kursen SC1113 Kriminologi: introduktion till studier av brott och sociala avvikelser.

2024 mottog hon tillsammans med Sara Uhnoo priset med motiveringen: att Christel Backman och Sara Uhnoo under flera års tid utvecklat, arbetat med och spridit en modell för lokalt pedagogiskt utvecklingsarbete som utgår från lärarkollegornas pedagogiska vardagsproblem. Tillsammans har de två byggt upp en pedagogiskt utvecklande och stöttande kvalitets- och delningskultur i lärarlaget. Dessutom har de spridit kunskap om och frikostigt delat med sig av modellen till flera medarbetare inom fakulteten och universitetet. Den modell som Christel Backman och Sara Uhnoo arbetat fram har enligt motiveringen lett till att institutionens pedagogiska kvalitetsarbete numera utgår från de pedagogiska vardagsproblem som lärarna identifierar, från medarbetarnas inre motivation, utmaningar, lust och intresse vilket skapar ett mycket gynnsamt läge för systematisk kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av undervisningen. Utöver arbetet med den pedagogiska modellen lyfts det stöd som Christel Backman och Sara Uhnoo bidrog med under pandemin och omställningen till distansundervisningen, då de tog fram olika former av stödmaterial och agerade bollplank för sina kollegor.

Backman undervisar inom ämnena kriminologi, viktimologi, rättssociologi, surveillance studies och högskolepedagogik. Hon handleder doktorander, masterstudenter och kandidatuppsatser.

Samverkan

  • Medlem i Surveillance Studies Network
  • Ingår i institutionens forskningsgrupp i kriminologi och rättssociologi
  • Ingår i institutionens forskningsgrupp om digitalisering