Sara Uhnoo
Universitetslektor
Institutionen för sociologi och arbetsvetenskapOm Sara Uhnoo
SARA UHNOO är excellent lärare och docent i sociologi och arbetar som forskare och universitetslektor i sociologi.
Våren 2011 disputerade Sara med doktorsavhandlingen Våldets regler. Ungdomars tal om å och å. Just nu arbetar hon i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om domares autonomi. Efter disputationen har Sara också forskat om barns och ungdomars brandanläggelser (framför allt DZäԻ), medbrottslighet, genus i rätten, betydelsen av etnicitet i polisarbete, polisens relationer till ideellt brottspreventiva grupper (Missing People och Polisens volontärer), professionellas emotionsarbete i relation till frivilliga och utmaningar med offentlig-privat samverkan i katastrofsituationer. Under 2016 utvärderade hon Bostad först-verksamheter för bostadslösa. Hon har också studerat internetforumet Flashback som en arena för brottsinlärning och har nyligen avslutat ett projekt om den frivillighetsbaserade åtäktslagen från 2018 och ett annat projekt om ungas informella lärande i territoriellt stigmatiserade bostadsområden.
Sara har undervisat och skrivit om högskolepedagogik (medskapande pedagogik, podcasts i undervisning och ALC-pedagogik) och är samordnare för det pedagogiska utvecklingsarbetet vid institutionen tillsammans med Christel Backman.
ǰԾԲdzå
Rättslig tillämpning av åtäktslagstiftning, genus och brott, frivilligas samverkan med professionella/myndigheter i polisiärt arbete och vid kriser och katastrofer, professionellas emotionsarbete, offentlig-privat samverkan (PPPs), polisiär kontroll, polisen och etniska minoriteter, polisens mångfaldsarbete, brottsprevention, ungdomsbrottslighet (å, anlagda bränder, och snatteri), medbrottslighet, rädsla för brott, viktimologi, Bostad först, högskolepedagogik och ungas informella lärande.
Pågående forskning
År 2023-2026 arbetar Sara i projektet Domarens autonomi i teori och praktik – för domstolens självständighet och oberoende tillsammans med Moa Bladini (projektledare) och Wanna Svedberg Andersson på Juridiska institutionen, öٱǰs universitet.
Syftet med studien är att utveckla kunskap om domares autonomi i teori och praktik, i syfte att stärka domstolars självständighet och oberoende.Med autonomi menas här förenklat förmåga och möjlighet att agera, ge uttryck för sin vilja, samt att fatta beslut. För att garantera självständiga och oberoende domstolar behövs autonoma domare. Antagandet grundar sig i sin tur på den liberala idén om subjektets autonomi, hon anses fri att fatta sina egna beslut utan att vara i relation till andra. I detta projekt antas att domstolarnas självständighet och oberoende endast kan upprätthållas och stärkas när domarna erkänns som relationella subjekt, förankrade i det dagliga livet, s.k. levd autonomi från ett vardagslivsperspektiv. Vardagslivet består bl.a. av rutiner och aktiviteter, kunskap och erfarenheter. Dessa aspekter är nödvändiga för förmågan att uppleva och uttrycka t.ex. vilja och och därmed för förmågan att agera och fatta beslut. Levd autonomi är elastisk och kan minskas eller utökas över tid genom relationer och sammanhang.
I projektet genomförs litteratur- och fältstudier (intervjuer och observationer). Projektet är unikt då det analyserar autonomi i både teori och praktik. Resultatet kommer att stärka domarnas egen uppfattning om hur de ska förstå, utföra och uppvisa autonomi på ett reflekterande och systematiskt sätt, som i sin tur stärker domstolarnas oberoende. Projektet undersöker följande frågor:
- Hur beskrivs autonomi normativt i den juridiska diskursen?
- Hur uppfattar och tolkar domare diskursivt (i intervjuer) autonomi?
- Hur utövas autonomi i praktiken?
Nyligen avslutad forskning
Sara arbetade 2020-2024 i projektet Våldtäkt eller samtycke? Effekter av den nya åtäktslagstiftningen på juridiskt tänkande och praktik, tillsammans med Åsa Wettergren (projekledare) och Moa Bladini (Juridiska institutionen, GU). Projektet finansieras av Riksbankens jubileumsfond och handlar om den svenska åtäktslagstiftningen som ändrades 2017 och då antog ett rekvisit om frivillighet (”samtycke”). Projektet är först ut att studera den nya åtäktslagen samt dynamiken mellan denna och institutionaliserade rättsliga normer. Syftet är att studera lagens tillämpning från ett kombinerat feministiskt och emotionssociologiskt perspektiv, med fokus på åklagares, domares och advokaters känslor och tankar om lagen och dess praktiska effekter.
- Vilka diskursiva uppfattningar och tolkningar av den nya lagen framkommer i intervjuer med rättens aktörer och hur resonerar de om tillämpningen?
- Hur påverkar den nya lagen rättegångsprocessen med avseende på vilken roll som tilldelas förövare/offer samt hur bevisningen konstrueras och presenteras?
- Hur tillämpas lagen av domarna i domskrivning: Vilka uppfattningar och bedömningar angående frivillighet, kön och sexualitet reflekteras i domarna?
Vi har följt 18 fall av åtäkt i tingsrätt och hovrätt. Rättens aktörer ”skuggas” och intervjuas, rättegångarna observeras och domar analyseras. Projektet bidrar med fördjupad kunskap om rättslig diskriminering som integrerad del av nedtystandet av kropp och känslor, samt hur detta interagerar med könsmaktstrukturer. Det möjliggör därmed ökad emotionell och kognitiv reflexivitet hos rättens professionella gällande tysta normer och vanemässigt beteende. Detta är viktigt för att ytterligare stärka rättssystemets legitimitet.
Uhnoo, Wettergren och Bladini beviljades 2020 medel från Brottsoffermyndigheten för projektet The real rape - the application of Swedish rape laws 1965-2022. Marie Sundström, doktorand i sociologi, arbetar i projektet från hösten 2021 och undersöker hur svensk åtäktslagstiftning har tillämpats från 1965 till 2022 med särskilt fokus på brottsoffren och åtäktsmyter.
Sara arbetade 2021-2024 i forskningsprogrammet, finansierat av Sten A Olssons stiftelse för konst och kultur. Programmet består av tre forskningsprojekt som är förankrade i ’utsatta stadsdelar’ i öٱǰ. Programmet belyser aspekter som segregation, klyftor och rasifiering och har särskilt fokus på ungas formella och informella lärande. I programmet arbetar totalt åtta forskare. Förutom Sara medverkar Ove Sernhede (programledare), Nils Hammarén, Johannes Lunneblad, Sara Brorström, Kristina Alstam, Majsa Allelin och Jonas Lindbäck. Sara är projektledare för delprojektet Kultur och informellt lärande som en andra chans som undersöker ungas sociala mobilisering, självorganisering, i form av verksamheter, grupper och projekt som betonar ungas kunskap och lärande. Några av delstudiens frågeställningar är:
- Hur skiljer sig de ungas (informella) lärande i de egna sammanhangen från lärande i skolan?
- Hur kan skolan tillvarata erfarenheter och kunskap från de ungas självorganiserande av lärande?
Undervisning och handledning
Rättslig tillämpning av sexualbrottslagstiftning, sexualbrott, feministiska perspektiv inom kriminologin, kriminologisk teori, ungdomsbrottslighet, medbrottslighet, rädsla för brott, viktimologi, konstruktion av sociala problem, polisens mångfaldsarbete och relation till etniska minoriteter, åtgärder mot brott, t.ex. situationell brottsprevention, ideell brottsprevention och åtgärder inriktade mot barn och ungdomar, kvalitativ metod, Bostad först och högskolepedagogik.
Ö
Sara deltar i institutionens forskargrupp i kriminologi och rättssociologi och är samordnare för det pedagogiska utvecklingsarbetet vid institutionen tillsammans med Christel Backman.
Sara är medlem i två internationella forskarnätverk med kriminologisk inriktning Gender, Crime and Justice Working Group, European Society of Criminology (ESC) samt forskargruppen Deviance and social control (RC29), Internationella Sociologförbundet (ISA).
Hon deltar i den Nsfk-finansierade forskargruppen Nordic himpathy – the social construction of responsibility and sympathy in cases of sexual violation and rape.
Publikationer i urval
Doktorsavhandling
Uhnoo, S. (2011). Våldets regler. Ungdomars tal om å och å. öٱǰ: Daidalos. Avhandlingen finns att beställa i nätbokhandeln t ex eller .
ö
Wettergren Å, Bladini M, Uhnoo, S. (in print, 2025) Challenging legal core values: Consent-based rape legislation in practice, Bristol: Bristol University Press.
Sernhede, O., Hammarén, N., Lunneblad, J., Uhnoo, S., (red.) (2024). Mellan resignation och framtidstro. Livsvillkor och lärande hos förortens unga. Stockholm: Natur och kultur.
Alfredsson, V. Asker, N, Backman, C. & Uhnoo, S. (red.) (2022) Använd rummet. Högskolepedagogiska metoder för aktiva äDz. Lund: Studentlitteratur.
Uhnoo, S. (2019). Bostad först - utvärdering av verksamheter i öٱǰ. Malmö: Égalité.
Artiklar, refereegranskade vetenskapliga
Uhnoo, S, Wettergren, Å, & Bladini, M. (2024) It could be my son! Himpathy and the male fear defence in rape trials.Journal of Law and Society, 51 (4): 562-585
Uhnoo, S., Erixon, S. & Bladini, M. (2024) The wave of consent-based rape laws in Europe, International Journal of Law, Crime and Justice.
Bladini, M., Uhnoo, S. & Wettergren Å. (2023) 'It sounds like lived experience' –on empathy in rape trials, International Journal of Law, Crime and Justice.
Uhnoo, S. & Persson, S. (2022) Samverkan mellan professionella och frivilliga vid katastrofhantering – skogsbranden i äٳԱԻ, Arbetsliv i omvandling, nr 2,
Uhnoo, S. & Sernhede, O. (2022) Shout out! Ortenpoddar som folkbildning, motoffentlighet och underhållning, Sociologisk forskning, 59 (1-2): 149-176.
Uhnoo, S. & Persson, S. (2021) The flip side of the coin: perils of public–private disaster cooperation, Journal of Contingencies and Crisis Management, 1–11.
Persson, S., & Uhnoo, S. (2021). Dilemmas and Discretion in Complex Organizations: Professionals in Collaboration with Spontaneous Volunteers During Disasters. Professions and Professionalism, 11(2).
Wallin, L., Uhnoo, S., Wettergren, Å., & Bladini, M. (2021) Capricious credibility – legal assessments of voluntariness in Swedish negligent rape judgements, Nordic Journal of Criminology,
Uhnoo, S. & Persson, S. (2020) Emotion management of disaster volunteers: the delicate balance between control and recognition, Emotions and Society, 2 (2): 197-213.
Hansen Löfstrand, C. & Uhnoo, S. (2020) Blurred boundaries and legal uncertainty in police–volunteer partnerships, Policing and Society, 30:8, 950-965,
Persson, S. & Uhnoo, S. (2019): Deliberate firesetting: hotspot schools as arenas and preventive actors, Nordic Journal of Criminology,
Uhnoo, S. (2019). Ethnic Police Humor As Ethnic Boundary-Making In The Swedish Police Force, Journal of Qualitative Criminal Justice & Criminology, 7 (3): 173-188.
Persson, S. & Uhnoo, S. (2018), I spänningsfältet mellan institutionella logiker - professionella och frivilliga vid äٳԱԻsbranden, Arbetsmarknad & Arbetsliv, 62-79.
Uhnoo, S. & Hansen Löfstrand, C. (2018). Voluntary policing in Sweden: media reports of contemporary forms of police–citizen partnerships, Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention, 19 (1): 41-60.
Uhnoo, Sara (2015). Starting a fire together: The dynamics of co-offending in juvenile arson, European Journal of Criminology, 13 (3): 315 -331.
Ekbrand, Hans & Uhnoo, Sara (2015). Juvenile Firesetting in Schools, Journal of Youth Studies, 18 (10):1291 -1308
Uhnoo, S., Persson, S., Ekbrand, H., Lindgren, S.-Å. (2014). Juvenile school firesetting in Sweden: Causes and countermeasures. Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention. 16 (1): 25-40.
Hansen Löfstrand, C. & Uhnoo, S. (2014) Diversity Policing - Policing Diversity: Performing Ethnicity in Police and Private-Security Work in Sweden, Social Inclusion, 2(3): 75-87.
Uhnoo, S. (2013). Within the ’tin bubble’. The Police and Ethnic minorities in Sweden. Policing & Society: An International Journal of Research and Policy, 25 (2): 129-149.
Peterson, A. & Uhnoo, S. (2012). Trials of loyalty: Ethnic minority police officers as 'outsiders' within a greedy institution. European Journal of Criminology. 9 (4): 354-369.
Forsknings- eller utvärderingsrapporter
Uhnoo, S. (2017) Utvärdering av BODIL-projektet: Ett lokalt Bostad först-projekt i SDF Askim-Frölunda-Högsbo, öٱǰs stad 2014-2016. öٱǰ: Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, öٱǰs universitet.
Uhnoo, S. (2016) Utvärdering av Bostad först öٱǰ. öٱǰ: Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, öٱǰs universitet.
Persson, Sofia & Uhnoo, Sara (2015). Brandutsatta högstadieskolor- problembilder, orsaker och åtgärder. öٱǰ: öٱǰs universitet & Brandforsk.
Lindgren, S.-Å., Björk, M., Ekbrand, H. Persson, S. & Uhnoo, S. (2013). Barn/ungdomar som anlägger brand – orsaker och dzåٲä. öٱǰ: Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap.
Persson, S., Uhnoo, S., Ekbrand, H., Thodelius, C., Lindgren, S.-Å. (2013). Utvärdering av kommuners arbete mot anlagda DZäԻ. öٱǰ: Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap/Brandforsk.
Uhnoo, S. & Peterson, A. (2011). Utvärdering om diskriminering, trakasserier och särbehandling av anställda med utländsk bakgrund inom polismyndigheten i Västra öٲԻ. öٱǰ: Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap/Polismyndigheten i Västra öٲԻ.
Uhnoo, S. (2008). Ungdomars tal om rädsla för å. öٱǰ: Tryggare och mänskligare öٱǰ.
Antologikapitel
Uhnoo, S. och Backman, C. (2025, kommande). Using external informal networks to inform learning and teaching development: A case study from Sweden. I: Academics in Higher Education and Informal Professional Development: An Authentic Approach, (red.) Lin Norton and Namrata Rao. London: Bloomsbury Press.
Backman, C. & Uhnoo, S. (in print). Att (o)synliggöra det kollegiala lärarskapet i pedagogisk meritering, I: Pedagogisk meritering i Sverige, Ryegård, Åsa & Winka, Katarina (red.).
Uhnoo, S. (in print). Stirra rasismen i (vit)ögat – antirasistisk och feministisk poddaktivism. I: Aspán, M. (red.) Bak och fram, upp och ner, ut och in. Barnkulturens egna vägar. Stockholm: Centrum för kulturstudier.
Uhnoo, S. (2024) På förortstjejers villkor - separatism som strategi. I: Bruno, L. Ungas villkor och vuxenblivande: en introduktion till kritiska ungdomsstudier. Malmö: Liber.
Bruno, L. & Uhnoo, S. (2024). Kritiska ungdomsstudier - en introduktion. I: Bruno, L. Ungas villkor och vuxenblivande: en introduktion till kritiska ungdomsstudier. Malmö: Liber.
Uhnoo, S. Bladini M, & Wettergren Å (2023). Negotiating Access, In: Flower, L., Klosterkamp, S. (eds.), Courtroom Ethnography. Exploring Contemporary Approaches, Fieldwork and Challenges, Palgrave Macmillian.
Uhnoo, S. & Backman, C. (2022). Medskapande, forskning och artikelskrivande, I: Alfredsson, V. Asker, N, Backman, C. & Uhnoo, S. (red.) Använd rummet. Högskolepedagogiska metoder för aktiva äDz. Lund: Studentlitteratur.
Backman, C. & Uhnoo, S. (2022) Kursintroduktion - reflektion, gemenskap och entusiasm, I: Alfredsson, V. Asker, N, Backman, C. & Uhnoo, S. (red.) Använd rummet. Högskolepedagogiska metoder för aktiva äDz. Lund: Studentlitteratur.
Alfredsson, V. Asker, N, Backman, C. & Uhnoo, S. (2022). Studentaktiva salar - en (r)evolution för öDZ岹Dz? I: Alfredsson, V. Asker, N, Backman, C. & Uhnoo, S. (red.) Använd rummet. Högskolepedagogiska metoder för aktiva äDz. Lund: Studentlitteratur.
Alfredsson, V. Asker, N, Backman, C. & Uhnoo, S. (2022). Avslutning: Lärande om rummet - spatial kompetens i praktiken. I: Alfredsson, V. Asker, N, Backman, C. & Uhnoo, S. (red.) Använd rummet. Högskolepedagogiska metoder för aktiva äDz. Lund: Studentlitteratur.
Uhnoo, S. (2019). The Rules of Violence: Young People’s Moral Work around Violence and Fighting. I: Policing Schools: School Violence and the Juridification of Youth, Lunneblad J. (red.), s. 153-172, Cham: Springer.
Backman, C., Uhnoo, S. & Wahlström M. (2018). Lärarpoddar i kriminologi, I: Hrastinski. S. (red.) Digitalisering av högre utbildning. Lund: Studentlitteratur.
Backman, C., Uhnoo, S. & Wahlström M. (2018). Medskapande pedagogik på en introduktionskurs, I: Uhnoo, D. & Scherp, H.-Å. (red.) Medskapande högskolepedagogik. Lund: Studentlitteratur, s. 45-69.
Uhnoo, S. (2017) "Gratis är gott men stulet är godast"– moralarbete om snatteri på Flashback. I: Andersson, B., Pettersson, F. & Skårner, A. Den motspänstiga akademikern: festskrift till Ingrid Sahlin. Malmö: Égalité.
Uhnoo, S. & Ekbrand, H. (2017). Flashback för kriminologer. I: Mallén, A. (red.) Kriminologiska metoder och Internet. Stockholm. Liber.
Uhnoo, S. (2016). Ungas moralarbete om legitim åԱäԻԾԲ. I: Edling, C & Rostami, A. (red.), Våldets sociala dimensioner: Individ, relation, organisation. Lund: Studentlitteratur.
Uhnoo, S. (2014). Genus i rätten – gestaltningar av kvinnors brottslighet tillsammans med män i mordbrandsdomar. I: Finstad, L. & Lomell, H. (red.), Motmaele. En antologi til Kjersti Ericsson, Cecilie Høigård og Guri Larsen. Oslo: Novus forlag.
Peterson, A & Uhnoo, S. (2013). The problem of Loyalty in Greedy Institutions, I: Miller, L. B. & Moore, W.C. (red.), The Psychology of Loyalty. New York: Nova 91̽ Publishers. Full text:
Uhnoo, S. (2013). Inom den egna plåtbubblan. Polisen och etniska minoriteter. I: Peterson, A. & Åkerström, M. (red.), Den sorterande ordningsmakten. Studier av etnicitet och polisiär kontroll. Bokbox.
Uhnoo, S. (2012). Våldtagbara och (o)slagbara. I: Heber, A.,Tiby, E, & Wikman, S. (red.), Viktimologisk forskning. Brottsoffer i teori och metod, pp. 75-93. Lund: Studentlitteratur.
Uhnoo, S. (2011). Våldets regler. Om kompiskontroll vid ungdomså. I: Larsson, B. & Engdahl, O. (red.), Social kontroll – övervakning, disciplinering och självreglering. Malmö: Liber.
Uhnoo, S. (2010). Young and (un)safe. The Geography of Fear, Social Darkness and Spatial Confidence. I: Holgersson, H., Thörn, C., Thörn, H. & Wahlström, M. (red.), (Re)searching Gothenburg: essays on a changing city. öٱǰ: Glänta.
Podcasts & blogginlägg
Våldtäkt eller samtycke? Sociologipodden, avsnitt 7, 2022:
Effekter av samtyckeslagen, Sex på arbetstid, avsnitt 71, 2023:
Could it be my son? – Strategic himpathy work in rape trials. Blog post Nsfk, 2022: