91̽»¨

³Òö³Ù±ð²ú´Ç°ù²µs universitet
  2. Om universitetet
  3. Hitta person
  4. Julia Prentice

Julia Prentice

Proprefekt

Institutionen för svenska, flersprÃ¥kighet och ²õ±è°ùÃ¥°ì³Ù±ð°ì²Ô´Ç±ô´Ç²µ¾±
E-post
julia.prentice@svenska.gu.se
µþ±ð²õö°ì²õ²¹»å°ù±ð²õ²õ
Renströmsgatan 6
41255 ³Òö³Ù±ð²ú´Ç°ù²µ
Postadress
Box 200
40530 ³Òö³Ù±ð²ú´Ç°ù²µ

Universitetslektor

Institutionen för svenska, flersprÃ¥kighet och ²õ±è°ùÃ¥°ì³Ù±ð°ì²Ô´Ç±ô´Ç²µ¾±
Telefon
031-786 25 92
0766-18 25 92
E-post
julia.prentice@svenska.gu.se
µþ±ð²õö°ì²õ²¹»å°ù±ð²õ²õ
Renströmsgatan 6
41255 ³Òö³Ù±ð²ú´Ç°ù²µ
Rumsnummer
G311
Postadress
Box 200
40530 ³Òö³Ù±ð²ú´Ç°ù²µ

Om Julia Prentice

Utbildning, undervisning och forskning

  • Filosofie magister i nordiska sprÃ¥k
  • Filosofie doktor i svenska som andrasprÃ¥k

Julia Prentice är universitetslektor och docent i svenska som andrasprÃ¥k och forskar och undervisar i huvudsak om andrasprÃ¥ksinlärning- och utveckling utifrÃ¥n ett kognititivt, bruksbaserat perspektiv. Hon disputerade 2010 i svenska som andrasprÃ¥k vid Institutionen för svenska sprÃ¥ket (³Òö³Ù±ð²ú´Ç°ù²µs universitet) pÃ¥ en fraseologiskt inriktad avhandling om konventionaliserade uttryck bland unga sprÃ¥kbrukare i flersprÃ¥kiga ³¾¾±±ôÂáö±ð°ù. Hennes forskning inom flersprÃ¥kighet, andrasprÃ¥ksinlärning och andrasprÃ¥ksutveckling handlar bland annat om samspelet av kognition och sprÃ¥kliga konventioner vid flersprÃ¥kig ordförrÃ¥dsutveckling samt inlärning, behärskning och användning av konstruktioner och flerordsenheter i ett andrasprÃ¥k.

Forskningsintressen

³§±è°ùÃ¥°ìinlärning och kognition, andrasprÃ¥ksinlärning och andrasprÃ¥ksutveckling, flersprÃ¥kighet, fraseologi, sprÃ¥kliga konventioner, konventionaliserade uttryck, metaforteori, konstruktionsgrammatik, sociokognitiva perspektiv pÃ¥ sprÃ¥kinlärning och usage-based teori, korpuslingvistik och ¾±²Ô±ôä°ù²¹°ù°ì´Ç°ù±è³Ü²õar.

Projekt och forskningssamarbeten

Att konstruera TID i ett andraspråk

Hur lär man sig att uttrycka tid på ett andraspråk? Och vad påverkar hur svårt det är att lära sig vanligtförekommande tidsuttryck, som har en viktig funktion i språkbruket, men som ofta är språkspecifika? Kan manmäta tid i "öl" eller "barn" på svenska eller är det enbart konventionella tidsmått som "år" eller "timmar" somgäller? Dessa frågor är relaterade till begreppen befästning (etablering av språkliga mönster i individers mentalagrammatik) och konventionalisering (etablering av språkliga mönster i en språkgemenskap). Det här projektethar två mål. Det första är att undersöka hur vuxna inlärares befästning av svenska tidskonstruktioner påverkasav olika faktorer relaterade till deras konventionalisering i det allmänna språkbruket, samt till språkstruktur,individens bakgrund och den sociala kontexten för inlärningen. Det andra målet är att använda denna nyakunskap om inlärning av svenska tidsuttryck för att utveckla ett sätt att beskriva konstruktioner som fungerarsom stöd vid inlärning av svenska.

Läs mer här:

Konstruktioner i svenska som andraspråk. Ett bruksbaserat perspektiv på andraspråksforskning- och undervisning

Bruksbaserad lingvistik och konstruktionsgrammatik har under de senaste decennierna uppmärksammats i stigande grad inom bl.a. didaktiskt inriktad andraspråksforkning. Ett problem när det gäller tillämpning av konstruktiongrammatik i andraspråksundervisning är att både undervisningsmaterial och deskriptiva resurser i stor utsträckning behandlar grammatik och lexikon som separata system och man som lärare ofta får hitta egna lösningar för att täcka det språkliga området mellan generella regler och fasta fraser. Ett led i att överbrygga detta deskriptiva glapp kan tänkas vara utvecklingen av konstruktikonresurser. Det svenska konstruktikonet (SweCcn) är en fritt tillgänglig databas med svenska konstruktionsbeskrivningar. SweCcn är inte specifikt uppbyggt som en pedagogisk resurs men projektet har från början haft som delsyfte att beskriva konstruktioner som av olika anledningar kan anses vara speciellt relevanta ur ett L2-perspektiv. Med utgångspunkt i databasen har det startats ett projekt som syftar på att utforska och utpröva implementeringen av konstruktionsgrammatik i undervisningen i svenska som andraspråk.

SweLL – Infrastruktur för svenska som andrasprÃ¥k Projektet SweLL (Swedish Learner Language) är ett forskningsinfrastrukturprojekt vid ³§±è°ùÃ¥°ìbanken som finanserades av Riksbankens Jubileumsfond. Projektet tog fram en svensk ¾±²Ô±ôä°ù²¹°ù°ì´Ç°ù±è³Ü²õ.

Svenskt Konstruktikon