91̽»¨

Följande fem forskningsteman har formulerats:

Utbildning, undervisning och lärande med inriktning mot:

• Informationsteknologi

• Kultur och estetik

• Lärande, text och sprÃ¥k

• Lärarprofession, skolutveckling och demokrati

• Matematik och naturvetenskap

De fem forskningstemana är tvär- och mångvetenskapliga. Gränsöverskridande forskning ger möjlighet till nya initiativ som så småningom kan utvecklas till bärkraftiga forskargrupper. Strukturen innebär dessutom vidgade möjligheter till kommunal, regional och nationell samverkan kring utbildningsvetenskapliga frågor.

Den valda forskarutbildningsstrategin innebär att doktorander erbjuds dessa forskningsteman som CUL administrerar. Forskningstema har till uppgift att stödja de avhandlingsprojekt som doktoranderna utvecklar tillsammans med sina handledare och bedriva utåtriktad verksamhet för att sprida den kunskapsbas forskarskolan utvecklar. Forskarskolans ambition är att via forskningstemana och doktorandkonferens skapa tydlig samhörighet doktoranderna emellan samt verka identitetsskapande för de antagna doktoranderna.

Forskningstemana spänner över skilda ämnesdiscipliner och de innefattar flera olika vetenskapsområden, vetenskapliga discipliner och kunskapsområden. Det faktum att de olika verksamheterna finns inom ett och samma universitet, innebär att olika perspektiv på vetenskap och kunskap finns företrädda. Vid Göteborgs universitet finns en god grund för att arbeta i ett sådant brett perspektiv som de olika forskningstemana omfattar. De internationella nätverk som universitetet ingår i utgör en bredare bas för forskargrupper och doktorander att mötas, skapa nätverk och utveckla sina avhandlingsarbeten inom.

I respektive forskningstema kommer forskare och doktorander tillsammans att utveckla en kreativ forskningsmiljö som kan omfatta flera discipliner vid en eller flera fakulteter. Nya frågeställningar inom respektive tema formas då mellan forskare. Uppbyggandet av en mångvetenskaplig forskarskola som grundas på gemensamma forskningsteman skall ses som ett adekvat sätt att rikta och samla universitetets resurser för att kunna utveckla det utbildningsvetenskapliga forskningsfältet.

Temaledare har ansvar för forskningsteman

För att stödja och leda forskningsteman har forskare vid Göteborgs universitet utsetts att leda forskningsteman. Temaledarna har två övergripande uppgifter. Den ena är att stödja doktorandernas kunskapsutveckling inom temats kunskapsområde. Den andra uppgiften är att lägga grunden till ett långsiktigt fakultetsövergripande samarbete kring utbildningsvetenskapliga forskningsfrågor vid Göteborgs universitet. Det kan även innebära ett aktivt samarbete med doktorandens handledare. Däremot skall inte temakoordinatorena handleda doktoranden i formell mening eftersom detta ansvar åligger de av fakultetsnämnderna utsedda handledarna. Temakoordinatorerna skall, på liknande sätt som åligger handledarna, stödja och uppmuntra doktorandens kontakter med vetenskapssamhället, t ex genom att visa på forskningsprojekt, forskningskonferenser, forskningstidskrifter som stämmer in på doktorandernas kunskapsintresse.

Temaledarna har till uppdrag att leda och genomföra de aktiviteter som beskrivs i temaområdenas båda uppgifter. Dessa uppgifter tillvaratas bäst genom att driva seminarier och föreläsningar inom temaområdenas respektive inriktningar. Seminarierna ska i första hand stödja doktorandernas forskning, men seminarier och föreläsningar med inbjudna gäster är viktiga inslag i temaområdenas arbete. För att tillgodose temaområdenas båda uppgifter är det viktigt att temaverksamheten är öppen för alla med intresse för temaområdets innehåll.

Temaledare

Utbildning, undervisning och lärande med inriktning mot kultur och estetik

Carina Borgström-Källén, Högskolan för scen och musik
Cecilia Björck, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande

Utbildning, undervisning och lärande med inriktning mot text och språk

Anna Nordenstam, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion
Ann-Christin Randahl, Institutionen för svenska, flersprÃ¥kighet och sprÃ¥kteknologi

Utbildning, undervisning och lärande med inriktning mot matematik och naturvetenskap

Ingela Bursjöö, Institutionen för fysik
Rimma Nyman, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession 

Utbildning, undervisning och lärande med inriktning mot lärarprofession, skolutveckling och demokrati

Catrin Wasshede, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Ann-Sofie Holm, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Utbildning, undervisning och lärande med inriktning mot informationsteknologi

Mona Lundin, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Annika Bergviken Rensfeldt, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande