Lärarprofession, skolutveckling och demokrati
Skolan är en del av samhället. Lärarprofession och skolutveckling påverkas därför både av vad som händer inom skolan sfär och också av vad som händer i samhället som helhet. I detta tema behandlar vi lärarprofession och skolutveckling i förhållande till såväl didaktiska, pedagogiska som politiska utgångspunkter.
Lärarprofessionen kan alltså betraktas utifrån och inifrån. Utifrån ställs frågor om lärarnas professionalitet utifrån olika kriterier såsom funktion, legitimitet, utbildning, makt m.m. Inifrån handlar det om innehåll i läraryrket, hur yrket utövas samt för vem, dvs. de klassiska didaktiska frågorna på lärarnivå. Dessa dimensioner i läraryrket formas av
- traditioner (t ex folkskollärartradition och ämneslärartradition)
- utbildning
- politiska inriktningar
- forskning
- samt omvärldens aktuella händelser och frågeställningar
Skolutveckling uppstod som begrepp under efterkrigstiden då en tilltro till tekniskt rationell utveckling var tydlig. I utbildningssammanhang sökte man efter Metoden som skulle lösa undervisningens mystik och komplexitet. Efterhand har man insett att förändringsprocesser inte så lätt låter sig beskrivas och föreskrivas utan det handlar istället om ett kunskapsområde i sig. Skolutveckling har under flera årtionden ingått som en del i reformeringen av förskolan och skolan. Den lokala skolans ansvar för utveckling är en del i den nationella policyn för styrning av verksamheterna. Genom att förutom undervisningsuppdraget inbegripa skolutveckling så har lärarens och skolledarens uppdrag vidgats.
" I arbete med skolutveckling ställs frågor om hur man kan förbättra arbetets uppläggning, det sociala livet och om hur eleverna lär sig och erfar som deltagare i skolan. Olika skolutvecklingsmodeller hanterar frågor om hur lärare lär, vad som krävs för att utveckling ska ske i en professionell verksamhet som skolan samt vilken kunskap som kan vara viktig."
Det är förstås möjligt att utmejsla en stor mängd relevanta forskningsproblematiker inom ramen för temat ”Lärarprofession, skolutveckling och demokrati”. Hur har exempelvis införandet av marknadsstyrning, ökad granskning och ökad pluralism i klassrummet påverkat skolans möjligheter att stärka elevernas kompetens som medborgare? Väljer vissa lärare bort kontroversiella inslag i undervisningen när elever har förlänats makt att, som Bo Rothstein uttrycker det, ”rösta med fötterna”? Har lärarnas anpassning till granskning och ökad kontroll skapat osäkerhet i lärarkåren, och gjort lärare mindre benägna att diskutera värdekonflikter i klassrummet? Hur påverkar graden av pluralism lärarkulturen och lärares förhållningssätt till värdekonflikter i klassrummet - undviks vissa diskussioner av rädsla för att ”trampa någon på tårna”?
Forskningsfrågorna kan undersökas utifrån olika perspektiv och ansatser som på olika sätt ger olika svar. Inom vårt tema avser vi att diskutera vad som kan vara intressanta frågor liksom metoder och teorier. Utgångspunkt kommer att tas såväl i doktorandernas pågående forskningsprojekt och intressen, som i vår kunskap och erfarenhet som forskare i olika forskningsmiljöer.
Temaledare:
Cathrin Wasshede, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Helena ²ٰö, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik