Frågor och svar om marina kolonilotter
Här hittar du svar på frågor om vårt arbete med marina kolonilotter och småskalig odling i havet.
Vad är en marin kolonilott?
Det är en odlingslott i havet där man odlar och förvarar råvaror från havet, småskaligt och för hushållsbehov. Det kan jämföras med att ha ett växthus, en kryddträdgård eller ett potatisland på land. Men till skillnad från odling på land behövs det varken tillsättas näring eller vatten till odlingarna, i havet finns tillräckligt med näringsämnen i form av kväve och fosfor. Kolonilotten kan anläggas antingen ute till havs eller kustnära vid en brygga.
Vilka arter är lämpliga att odla och förvara?
Blåmusslor, ostron och sockertång är exempel på arter som kan odlas i en marin kolonilott. Vilka arter som fungerar avgörs främst av salthalt, det kan jämföras med växtzoner på land. I Östersjön går det exempelvis att odla blåmusslor och algerna havssallat och rörhinna. Det är viktigt att endast odla arter som finns i havet på den plats man befinner sig.
Vad är regenerativ havsodling?
Regenerativ havsodling handlar om att odla på ett sätt där ekosystem, biologisk mångfald, miljö och klimat står i centrum för alla beslut om vad som odlas och hur. Ordet regenerativ betyder återställa. Med regenerativt havsbruk kan vi odla god och hälsosam mat samtidigt som vi bidrar till ett friskare hav.
Finns det marina kolonilotter i Sverige?
Ja, på flera platser, bland annat i Kivik, Helsingborg och Göteborg. Föreningen Kivik Tång odlar algen rörhinna. Helsingborgs havskoloni odlar blåmusslor i Oceanhamnen och Tjörns andelsodlingar odlar musslor i Stigfjorden. I Frihamnen i Göteborg finns Flytevi som är byggd som en framtidsprototyp och undervisningsplattform om framtidens sjömat.
Finns det marina kolonilotter i andra länder?
Danmark är det land som har flest marina kolonilotter. Där finns ett par tusen havsbönder som är organiserade i kolonilottsföreningar som tillsammans sköter om odlingarna. En del av föreningarna är små, andra har flera hundra medlemmar. Även Norge och Finland har anlagt sina första marina kolonilotter.
Placering av kolonilott - vilka fysiska förutsättningar krävs?
³Õ²¹³Ù³Ù±ð²Ô²µ±ð²Ô´Ç³¾²õ³Ù°ùö³¾²Ô¾±²Ô²µ
Det är viktigt att placera kolonilotten där det är god vattengenomströmning. Genom att sätta ut testpaneler för att se vilka organismer som finns i havet kan man få tecken om hur strömt vattnet är genom att se vilka arter som sätter sig. Blåmusslan är en art som behöver strömt vatten.
Djup
Det är 2.5–3.5 meters djup vid bryggan där kolonilotten anlades. För att kunna hänga ut rep med algskott, burar och korgar behöver de kunna hänga fritt i vattenmassan. Vill man hänga ut på fler djupnivåer, krävs ökat djup.
Vattenkvalitet
Det är viktigt att välja en plats där det är bra vattenkvalitet dvs inte mitt inne i en hamn med mycket båttrafik eller nära avloppsrör.
Salthalt
Salthalt i havet kan jämföras med växtzoner på land. Längs Sveriges kust är det väldigt stor variation i salthalt, från några promille i Bottenviken till 35 promille i Kosterhavet. Salthalten styr vilka arter som kan odlas på respektive plats.
Vilka tillstånd krävs?
Det krävs främst tre olika tillstånd för att anlägga en kolonilott:
- undantag för strandskydd
- ansökan om odlingstillstånd (för blötdjur, kräftdjur och fisk)
- ansökan om vattenverksamhet (för odling av alger).
Vid handläggning av tillstånd, görs det ingen skillnad på hur stor på odlingen ska vara. Det är samma tillståndsprocess vare sig det är en småskalig odling vid en brygga eller fullskalig odling.
